Remissvar om notarietjänstgöring

Åklagarmyndigheten har lämnat ett remissvar på Domstolsverkets rapport En reformerad notarieantagning.

Notarieanställning är en utbildningstjänstgöring vid domstol och är ett författningskrav för att bli åklagare eller kronofogde. Även majoriteten av alla domare har genomgått notarietjänstgöring. Som allmän synpunkt pekar Åklagarmyndigheten på vikten av att antalet notarieplatser inte blir färre, eftersom det skulle minska rekryteringsbasen för flera yrkesgrupper.

I rapporten föreslås bland annat att betygen från juristlinjen ska få något minskad betydelse vid antagningen och att det ska införas antagningstester. Åklagarmyndigheten välkomnar dessa förslag, men påpekar att testerna inte får ha för ensidig domarprofil eftersom många notarier kommer att söka sig till andra yrken efter tjänstgöringen.

För närvarande får man tillgodoräkna sig kvalificerat juridiskt arbete, såsom biträdande jurist på advokatbyrå och beredningsjurist hos Åklagarmyndigheten, och därmed förkorta notarietiden i upp till sex månader. Detta utnyttjas i hög grad och i dag gör endast 20 procent av notarierna två år på domstol. Tillgodoräknandet föreslås tas bort så att alla notarietjänstgöringar alltid ska vara två år. Myndigheten motsätter sig en sådan ändring, eftersom det skulle riskera att antalet notarieplatser minskar avsevärt. Med tanke på domstolarnas ansträngda budgetläge och kommande stora pensionsavgångar finns därmed en risk för att domstols- och åklagarväsendena kan få stora rekryteringsproblem om några år. Dessutom kan ett obligatorium om två år innebära att vissa avstår från att alls söka notarietjänstgöring.

Rapporten föreslår också att de så kallade paketanställningarna slopas. Paketanställningar infördes på 1970-talet och innebär att man får tjänstgöra en del av notarietiden på en förvaltningsmyndighet. Åklagarmyndigheten konstaterar att detta har varit mycket uppskattat och att myndigheten anställt 58 paketnotarier under perioden 2012-2017. Av dessa har sedan 20 antagits som åklagaraspiranter. Paketanställningarna är viktiga ur ett regionalpolitiskt perspektiv eftersom de innebär att det på svårrekryterade orter finns möjlighet att prova på arbete på både domstol och förvaltningsmyndighet. De innebär också möjlighet till fler notarieplatser och att finansieringen delas mellan olika arbetsgivare. Åklagarmyndigheten har förståelse för att pakettjänsterna kan innebära vissa administrativa svårigheter, men menar att dessa inte ska överdrivas eftersom systemet har fungerat i många år och domstolscheferna redan i dag kan avstå från sådana tjänster.

Remissvar, ÅM 2019/2007 (pdf)

Publicerad 2019-12-30

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ny lagstiftning ska underlätta för myndigheter att samverka mot arbetslivskriminalitet

    Utländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.

    Läs mer
  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella gör stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Fler nyheter