Remissvar om notarietjänstgöring

Åklagarmyndigheten har lämnat ett remissvar på Domstolsverkets rapport En reformerad notarieantagning.

Notarieanställning är en utbildningstjänstgöring vid domstol och är ett författningskrav för att bli åklagare eller kronofogde. Även majoriteten av alla domare har genomgått notarietjänstgöring. Som allmän synpunkt pekar Åklagarmyndigheten på vikten av att antalet notarieplatser inte blir färre, eftersom det skulle minska rekryteringsbasen för flera yrkesgrupper.

I rapporten föreslås bland annat att betygen från juristlinjen ska få något minskad betydelse vid antagningen och att det ska införas antagningstester. Åklagarmyndigheten välkomnar dessa förslag, men påpekar att testerna inte får ha för ensidig domarprofil eftersom många notarier kommer att söka sig till andra yrken efter tjänstgöringen.

För närvarande får man tillgodoräkna sig kvalificerat juridiskt arbete, såsom biträdande jurist på advokatbyrå och beredningsjurist hos Åklagarmyndigheten, och därmed förkorta notarietiden i upp till sex månader. Detta utnyttjas i hög grad och i dag gör endast 20 procent av notarierna två år på domstol. Tillgodoräknandet föreslås tas bort så att alla notarietjänstgöringar alltid ska vara två år. Myndigheten motsätter sig en sådan ändring, eftersom det skulle riskera att antalet notarieplatser minskar avsevärt. Med tanke på domstolarnas ansträngda budgetläge och kommande stora pensionsavgångar finns därmed en risk för att domstols- och åklagarväsendena kan få stora rekryteringsproblem om några år. Dessutom kan ett obligatorium om två år innebära att vissa avstår från att alls söka notarietjänstgöring.

Rapporten föreslår också att de så kallade paketanställningarna slopas. Paketanställningar infördes på 1970-talet och innebär att man får tjänstgöra en del av notarietiden på en förvaltningsmyndighet. Åklagarmyndigheten konstaterar att detta har varit mycket uppskattat och att myndigheten anställt 58 paketnotarier under perioden 2012-2017. Av dessa har sedan 20 antagits som åklagaraspiranter. Paketanställningarna är viktiga ur ett regionalpolitiskt perspektiv eftersom de innebär att det på svårrekryterade orter finns möjlighet att prova på arbete på både domstol och förvaltningsmyndighet. De innebär också möjlighet till fler notarieplatser och att finansieringen delas mellan olika arbetsgivare. Åklagarmyndigheten har förståelse för att pakettjänsterna kan innebära vissa administrativa svårigheter, men menar att dessa inte ska överdrivas eftersom systemet har fungerat i många år och domstolscheferna redan i dag kan avstå från sådana tjänster.

Remissvar, ÅM 2019/2007 (pdf)

Publicerad 2019-12-30

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ärenden med bevistalan har ökat

    Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.

    Läs mer
  • Fortsatt ökning av särskilt resurskrävande brott

    Åklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.

    Läs mer
  • Ett 30-tal nya åklagare behövs varje år

    I budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.

    Läs mer
  • Fler nyheter