Redovisning av hemliga tvångsmedel till regeringen

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel har lämnats till regeringen varje år sedan 1997. Redovisningen för 2015 visar att telefonavlyssning fortsätter att minska, medan kameraövervakning och rumsavlyssning har ökat.

Av redovisningen framgår att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, dvs. främst telefonavlyssning, användes mot 1 158 misstänkta personer. Antalet avlyssnade har minskat med 8,7 procent sedan 2012.

Stapeldiagram antalet tillstånd år 2012-2015

– Kriminella som är medvetna om att de kan komma att avlyssnas övergår allt mer från telefonsamtal till att kommunicera med utrustning som inte går att avlyssna. Betydelsen av telefonavlyssning minskar därför och andra hemliga tvångsmedel blir viktigare, till exempel kameraövervakning och rumsavlyssning.

Behovet av att kunna avlyssna annan datatrafik har också ökat och kan förväntas att fortsätta öka, säger överåklagare Göran Hellstrand vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö.

Under 2015 användes hemlig kameraövervakning mot 122 misstänkta personer, vilket är en ökning jämfört med 2013 och 2014 då 86 respektive 89 personer kameraövervakades. Hemlig rumsavlyssning användes mot 51 misstänkta personer, att jämföra med 21 år 2014. I rapporten redovisas också exempel på hur de olika tvångsmedlen använts i praktiken och vilken nytta de gjort.

 

Publicerad 2016-06-08

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter