Riksåklagaren har en skyldighet att som högste åklagare under regeringen arbeta för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet i åklagarnas rättstillämpning. Riksåklagaren har också ett ansvar för att Åklagarmyndigheten meddelar åklagarna de föreskrifter, allmänna råd och övriga riktlinjer och anvisningar som behövs.
En stor del av tillsynsavdelningens verksamhet består i att handlägga särskilda tillsynsärenden och hantera remisser från Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern (JK) och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN).
Under 2017 har riksåklagaren inlett 37 särskilda tillsynsärenden, vilket är något fler än år 2016. Under samma år har 20 remisser från externa tillsynsorgan inkommit, vilket är ungefär lika många som år 2016. I årsrapporten redovisas vissa beslut av särskild betydelse som meddelats av riksåklagaren, JO och JK under 2017.
Tillsynsverksamhet var föremål för en översyn under förra året. De ändringar i styrdokumenten som översynen föranledde i fråga om bland annat införandet av en enklare hantering för mindre allvarliga handläggningsfel trädde i kraft den 1 januari 2018.
Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.
Läs merSabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.
Läs merDet står en åklagare bakom varje anhållen, häktad eller dömd person. Och vid den misstänktes sida sitter en försvarsadvokat. Tillsammans utgör åklagaren och försvarsadvokaten garanten för en rättssäker process.
Läs merVarför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?
Läs mer