Behov av strategiska åtgärder för att ytterligare förbättra handläggningen av kontaktförbud

Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har för första gången tillsammans gjort en tematisk tillsyn om kontaktförbud för att föreslå åtgärder som kan minska systematiska brister och öka enhetligheten i handläggningen. En genomgång av 600 ärenden visar bland annat att det finns ett behov av strategiska verktyg med statistik på lokal nivå.

– Polisen behöver öka kvaliteten i ansökningarna och ge fullständig information om vad kontaktförbud innebär och vilka krav som ställs på den som ansöker. Åklagarna behöver i ett tidigt skede avslå ansökningar som saknar förutsättningar att beviljas. För att åstadkomma det behövs mer utbildning i båda myndigheterna. Vi föreslår också att vi ska ta fram verktyg för statistik och analys för att åklagare och polis ska kunna jobba utifrån lokala förutsättningar i handläggningen av kontaktförbud, säger vice överåklagare Eva-Marie Persson.

Tillsynen visar att tidsfristerna på sju dagar för att handlägga kontaktförbud hålls i drygt 7 av 10 ärenden. Anledningen till att vissa ansökningar avslås är bland annat att grundförundsättningarna inte är uppfyllda.

– Mycket arbete ska göras på kort tid av både polis och åklagare. Det kan finns anledning att se över tidsfristerna för att balansera kvalitet i förhållande till skyndsamhet, säger vice överåklagare Eva-Marie Persson.

Om den tematiska tillsynen

Den tematiska tillsynen har fokuserat på tillämpning av metoder och inte en granskning av själva besluten i de enskilda fallen. Totalt har 600 ärenden granskats i Gävle, Norrköping, Halmstad, Sundsvall, Karlstad och Malmö under perioden 1 april–31 december 2018.

Om kontaktförbud

Om det finns risk att en viss person kommer att begå brott mot, trakassera eller följa efter någon annan, kan den personen få kontaktförbud. Ett sådant beslut fattas av åklagare. Kontaktförbud i sig utgör inte någon garanti för att hotfulla och farliga situationer inte kan uppstå.

Kontakt

Vice överåklagare Eva-Marie Persson, Utvecklingscentrum, 010-562 69 01

Publicerad 2020-04-23

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ny lagstiftning ska underlätta för myndigheter att samverka mot arbetslivskriminalitet

    Utländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.

    Läs mer
  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella gör stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Fler nyheter