– Polisen behöver öka kvaliteten i ansökningarna och ge fullständig information om vad kontaktförbud innebär och vilka krav som ställs på den som ansöker. Åklagarna behöver i ett tidigt skede avslå ansökningar som saknar förutsättningar att beviljas. För att åstadkomma det behövs mer utbildning i båda myndigheterna. Vi föreslår också att vi ska ta fram verktyg för statistik och analys för att åklagare och polis ska kunna jobba utifrån lokala förutsättningar i handläggningen av kontaktförbud, säger vice överåklagare Eva-Marie Persson.
Tillsynen visar att tidsfristerna på sju dagar för att handlägga kontaktförbud hålls i drygt 7 av 10 ärenden. Anledningen till att vissa ansökningar avslås är bland annat att grundförundsättningarna inte är uppfyllda.
– Mycket arbete ska göras på kort tid av både polis och åklagare. Det kan finns anledning att se över tidsfristerna för att balansera kvalitet i förhållande till skyndsamhet, säger vice överåklagare Eva-Marie Persson.
Den tematiska tillsynen har fokuserat på tillämpning av metoder och inte en granskning av själva besluten i de enskilda fallen. Totalt har 600 ärenden granskats i Gävle, Norrköping, Halmstad, Sundsvall, Karlstad och Malmö under perioden 1 april–31 december 2018.
Om det finns risk att en viss person kommer att begå brott mot, trakassera eller följa efter någon annan, kan den personen få kontaktförbud. Ett sådant beslut fattas av åklagare. Kontaktförbud i sig utgör inte någon garanti för att hotfulla och farliga situationer inte kan uppstå.
Vice överåklagare Eva-Marie Persson, Utvecklingscentrum, 010-562 69 01
Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.
Läs merSabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.
Läs merDet står en åklagare bakom varje anhållen, häktad eller dömd person. Och vid den misstänktes sida sitter en försvarsadvokat. Tillsammans utgör åklagaren och försvarsadvokaten garanten för en rättssäker process.
Läs merVarför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?
Läs mer