Samlad utredningsgrupp för alla bedrägeribrott i Stockholm

Bedrägeribrotten har ökat kraftigt de senaste åren. Digitaliseringen av samhället har skapat många nya möjligheter för den som vill lura andra människor.

Bara under år 2020 anmäldes 218 000 bedrägeribrott samt 27 000 bidragsbrott i Sverige, enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Det innebär att antalet anmälda bedrägeribrott ökat med 89 procent sedan 2011, medan antalet bidragsbrott ökat med 183 procent under samma period.

Bedrägerierna ökar i Sverige

För att möta det ökade behovet av utredningar bildades en särskild bedrägerigrupp inom Åklagarområde Stockholm, 2019. Gruppen, som är placerad vid City åklagarkammare, består för närvarande av 11 åklagare, varav fem är seniora och de övriga kammaråklagare eller assistentåklagare. Man har också tillgång en åklagarrevisor som hjälper åklagarna att spåra och säkra kriminellas brottsvinster, samt två beredningsjurister.

– Innan gruppen bildades spreds bedrägeriärendena ut på fem olika åklagarkammare. Så att sitta tillsammans har gjort det mycket lättare för oss att kommunicera och ta fram riktlinjer, rutiner och metoder. Vår samverkan med Stockholmspolisens bedrägerisektion har också blivit enklare eftersom vi nu alla har samma utrednings- och upptagningsområde, berättar Katarina Lenter som är vice chefsåklagare och chef för bedrägerigruppen.

Vilka brott hamnar hos er och vilka utreds av Ekobrottsmyndigheten?

Vice chefsåklagare Katarina Lenter– Vi handlägger och utreder alla typer av bedrägeribrott hos oss. Det kan exempelvis röra sig om annonsbedrägerier, investeringsbedrägerier, kort- och kreditbedrägerier men även ärenden som handlar om förskingring, trolöshet mot huvudman, ocker, penningtvätt, folkbokförings- och bidragsbrott. En del av förundersökningarna är polisledda medan andra som är mer komplexa leds av oss åklagare, säger Katarina.

– Ibland kan det vara svårt att skilja på vad som hör till oss och vad som ska utredas av Ekobrottsmyndigheten. Men, förenklat kan man säga att Ekobrottsmyndigheten mer hanterar det som rör skatte- och bokföringsbrott, marknadsmissbruk, kvalificerad ekonomisk brottslighet med nationell eller internationell utbredning och brott som strider mot EU:s finansiella riktlinjer.

Ett spännande rättsområde att arbeta med

Filippa Henkow (bild), assistentåklagare och Linda Johansson, kammaråklagare som båda ingår i bedrägerigruppen tycker att en av de stora fördelarna med deras jobb är att de verkligen får fokusera på en sak. 

Assistentåklagare Filippa Henkow– Det finns mycket samlad kompetens och engagerade medarbetare här och det är ett intressant rättsområde. Bedrägerier är ju alltid brott som är väl genomtänkt av gärningspersonerna, det är inget som uppkommer spontant i stundens hetta, säger Filippa.

– En utmaning för oss är att ärendena ofta kräver många utredningstimmar. Många av brotten begås på distans över telefon eller på internet och även om det lämnar spår efter sig kan det ta lång tid att analysera, säger Linda. Våra åtal bygger ju ofta på teknisk bevisning och ibland hjälper det inte att vi kan se var det hela kommer ifrån. Vi måste också kunna bevisa vem som suttit bakom tangenterna.
 
Att bedrägerigruppen har en viktig uppgift är alla tre överens om. De personer som drabbas av brotten är ofta äldre som kanske inte alltid förstår vad den tekniska utvecklingen har medfört för risker.

– Det finns många duktiga och trovärdiga bedragartyper som fiskar i grumliga vatten och tyvärr är det många människor som blir lurade på väldigt mycket pengar - så vi har mycket jobb att göra, avslutar Katarina.


Text: Lotta Råge
Foto: Stockfoto (pengar), Thomas Carlgren (Katarina Lenter)

Publicerad 2021-11-15

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter