Svensk åklagare får expertroll mot terroristbrott i EU

Den 1 december i år tillträder Agnetha Hilding Qvarnström en expertbefattning som Seconded National Expert (SNE) vid Eurojusts kontor i Haag. Befattningen är ett EU-uppdrag i form av ett tvåårigt förordnande med syfte att ytterligare stärka samarbetet kring bekämpningen av terroristbrott i Europa.

Chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström har en gedigen erfarenhet av arbete med den här typen av brottslighet. Agnetha har tidigare varit chef på Riksenheten för säkerhetsmål. De senaste ett och ett halvt åren har hon haft en tjänst på rättsavdelningen vid Åklagarmyndighetens huvudkontor där hon bland annat arbetat med internationella frågor.

För mig, som arbetat med området terroristbrott i sjutton år, känns det här verkligen som ett spännande och viktigt uppdrag. Egentligen hade jag ställt in mig på att kanske börja trappa ner lite nu efter alla år som åklagare men den här befattningen lät för intressant för att jag skulle kunna avstå från att söka den, berättar Agnetha.


Terrorismen har ändrat karaktär


De senaste åren har arbetet på Eurojust inneburit ett ökat fokus på just frågor om terrorism. Med inrättandet för två år sedan av den nya expertfunktionen flyttar EU-länderna gemensamt fram positionerna och stärker samarbetet ytterligare i arbetet mot terroristbrott.

 Terrorismen har ändrat karaktär över tid, från att tidigare ha varit mer av en nationell angelägenhet i form av attentat utförda av grupper som IRA och ETA, till att vara mer internationell i dag. Den nya terrorismen är mer jihadistisk, säger Agnetha.

 I min nya roll som expert kommer jag att fungera som en bro mellan Eurojust och Europol och möjliggöra ett utökat samarbete dem emellan i brottsutredningar om terrorism. I rollen ingår också att vara Eurojusts representant vid Europols europeiska center mot terrorism. Konkret hoppas jag bland annat att kunna bidra med kunskap om hur man kan omsätta underrättelseinformation till hållbar bevisning för åklagare i samtliga EU:s medlemsländer.

Unik möjlighet till helikopterperspektiv på området

Agnetha berättar att möjligheten att få arbeta med just den här typen av brottslighet och samtidigt få lite helikopterperspektiv på området var det som lockade mest med tjänsten.

 För mig känns det väldigt spännande men också lite bekant med placeringen hos Eurojust i Haag. Jag har faktiskt varit där och arbetat tidigare i ett annat förordnande vid den svenska desken under åren 2013-2014.

Agnetha Hilding Qvarnström tillträder sin nya befattning i Haag den 1 december i år och förordnandet löper till den 1 december 2021, med möjlighet till förlängning.

Publicerad 2019-11-05

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ny lagstiftning ska underlätta för myndigheter att samverka mot arbetslivskriminalitet

    Utländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.

    Läs mer
  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella gör stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Fler nyheter