Polisens användning av tjänstevapen

När en polis i tjänsten använder sitt tjänstevapen mot en person inleds oftast en förundersökning (brottsutredning). Sådana utredningar leds alltid av åklagare vid Särskilda åklagarkammaren. Denna kammare är skild från övrig åklagarverksamhet.

De praktiska utredningsåtgärderna genomförs på direktiv från åklagaren av polisens avdelning för särskilda utredningar. Vilka utredningsåtgärder som vidtas varierar från fall till fall, men vanliga åtgärder är tekniska undersökningar av bland annat vapen och ammunition och av platsen för den aktuella skjutningen. Vidare är det brukligt att genomföra förhör med vittnen samt att samla in eventuella foton och filmer från händelsen.

Polisens avdelning för särskilda utredningar är skild från den övriga polisverksamheten, även fysiskt.


Rättslig reglering

Den rättsliga regleringen för när en polis får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd finns i 10 § polislagen (1984:387). Polisers möjligheter att använda skjutvapen när de genomför tjänsteåtgärder är närmare reglerat i kungörelsen (1969:84) om polisens användning av skjutvapen (skjutkungörelsen). Av 1 § skjutkungörelsen framgår att om det finns rätt till nödvärn enligt 24 kap. 1 § brottsbalken, får en polis använda skjutvapen för att avvärja svårare våld mot polisen själv eller någon annan person, eller när det finns hot som innebär allvarlig fara för sådant våld.

Vidare framgår det av 2 § skjutkungörelsen att om det är nödvändigt att ingripa omedelbart får en polis använda skjutvapen för att gripa en person som på sannolika skäl är misstänkt för sådana brott som räknas upp i skjutkungörelsens 2 § 1 p. Till dessa brott hör bland annat grova våldsbrott, grova sexualbrott, mordbrand och grova narkotikabrott. Polisen får också använda skjutvapen för att hindra någon från att rymma eller för att gripa någon som har rymt och som är misstänkt för de brott som räknas upp i skjutkungörelsen.

I skjutkungörelsens 2 § 3 p. regleras att skjutvapen också får användas i tre olika fall av omhändertaganden: när en person lider av en allvarlig psykisk störning, när personen har ett vapen som kan befaras bli missbrukat eller om personen av någon annan anledning uppenbarligen är farlig för någon annan persons liv eller hälsa.

Läs mer om polisens rätt att använda skjutvapen (extern länk till sida på polisen.se) 

Om Särskilda åklagarkammaren

Vid Särskilda åklagarkammaren handläggs främst misstankar om brott av poliser, åklagare, domare, riksdagsmän och vissa andra befattningshavare. 

Publicerad 2018-08-15

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Kommentar om frihetsberövande av barn och unga

    Åklagarmyndigheten medverkar i onsdagens Uppdrag granskning på SVT som handlar om ungdomsrån och frihetsberövande av unga misstänkta under 18 år, alltså barn i lagens mening. I programmet framförs kritik mot att riksåklagarens riktlinjer om frihetsberövande av unga ger åklagarna tolkningsutrymme och att unga därför släpps på fri fot alltför lättvindigt. För att ge en bredare bild av Åklagarmyndighetens arbete än den som framkommer i SVT:s inslag förtydligar vi här resonemanget.

    Läs mer
  • Anställd på Åklagarmyndigheten och jobba utomlands

    Hon arbetar på Eurojust och koordinerar tillslag i flera länder, hjälper till i brottsutredningar med internationell koppling och hon har varit med och påverkat lagstiftningen i Ukraina. Karin Sigstedt är svensk åklagare som jobbar utomlands.

    Läs mer
  • Fler nyheter