Polisens användning av tjänstevapen

När en polis i tjänsten använder sitt tjänstevapen mot en person inleds oftast en förundersökning (brottsutredning). Sådana utredningar leds alltid av åklagare vid Särskilda åklagarkammaren. Denna kammare är skild från övrig åklagarverksamhet.

De praktiska utredningsåtgärderna genomförs på direktiv från åklagaren av polisens avdelning för särskilda utredningar. Vilka utredningsåtgärder som vidtas varierar från fall till fall, men vanliga åtgärder är tekniska undersökningar av bland annat vapen och ammunition och av platsen för den aktuella skjutningen. Vidare är det brukligt att genomföra förhör med vittnen samt att samla in eventuella foton och filmer från händelsen.

Polisens avdelning för särskilda utredningar är skild från den övriga polisverksamheten, även fysiskt.


Rättslig reglering

Den rättsliga regleringen för när en polis får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd finns i 10 § polislagen (1984:387). Polisers möjligheter att använda skjutvapen när de genomför tjänsteåtgärder är närmare reglerat i kungörelsen (1969:84) om polisens användning av skjutvapen (skjutkungörelsen). Av 1 § skjutkungörelsen framgår att om det finns rätt till nödvärn enligt 24 kap. 1 § brottsbalken, får en polis använda skjutvapen för att avvärja svårare våld mot polisen själv eller någon annan person, eller när det finns hot som innebär allvarlig fara för sådant våld.

Vidare framgår det av 2 § skjutkungörelsen att om det är nödvändigt att ingripa omedelbart får en polis använda skjutvapen för att gripa en person som på sannolika skäl är misstänkt för sådana brott som räknas upp i skjutkungörelsens 2 § 1 p. Till dessa brott hör bland annat grova våldsbrott, grova sexualbrott, mordbrand och grova narkotikabrott. Polisen får också använda skjutvapen för att hindra någon från att rymma eller för att gripa någon som har rymt och som är misstänkt för de brott som räknas upp i skjutkungörelsen.

I skjutkungörelsens 2 § 3 p. regleras att skjutvapen också får användas i tre olika fall av omhändertaganden: när en person lider av en allvarlig psykisk störning, när personen har ett vapen som kan befaras bli missbrukat eller om personen av någon annan anledning uppenbarligen är farlig för någon annan persons liv eller hälsa.

Läs mer om polisens rätt att använda skjutvapen (extern länk till sida på polisen.se) 

Om Särskilda åklagarkammaren

Vid Särskilda åklagarkammaren handläggs främst misstankar om brott av poliser, åklagare, domare, riksdagsmän och vissa andra befattningshavare. 

Publicerad 2018-08-15

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Ny lagstiftning ska underlätta för myndigheter att samverka mot arbetslivskriminalitet

    Utländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.

    Läs mer
  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella gör stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Fler nyheter