Polisens användning av tjänstevapen

När en polis i tjänsten använder sitt tjänstevapen mot en person inleds oftast en förundersökning (brottsutredning). Sådana utredningar leds alltid av åklagare vid Särskilda åklagarkammaren. Denna kammare är skild från övrig åklagarverksamhet.

De praktiska utredningsåtgärderna genomförs på direktiv från åklagaren av polisens avdelning för särskilda utredningar. Vilka utredningsåtgärder som vidtas varierar från fall till fall, men vanliga åtgärder är tekniska undersökningar av bland annat vapen och ammunition och av platsen för den aktuella skjutningen. Vidare är det brukligt att genomföra förhör med vittnen samt att samla in eventuella foton och filmer från händelsen.

Polisens avdelning för särskilda utredningar är skild från den övriga polisverksamheten, även fysiskt.


Rättslig reglering

Den rättsliga regleringen för när en polis får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd finns i 10 § polislagen (1984:387). Polisers möjligheter att använda skjutvapen när de genomför tjänsteåtgärder är närmare reglerat i kungörelsen (1969:84) om polisens användning av skjutvapen (skjutkungörelsen). Av 1 § skjutkungörelsen framgår att om det finns rätt till nödvärn enligt 24 kap. 1 § brottsbalken, får en polis använda skjutvapen för att avvärja svårare våld mot polisen själv eller någon annan person, eller när det finns hot som innebär allvarlig fara för sådant våld.

Vidare framgår det av 2 § skjutkungörelsen att om det är nödvändigt att ingripa omedelbart får en polis använda skjutvapen för att gripa en person som på sannolika skäl är misstänkt för sådana brott som räknas upp i skjutkungörelsens 2 § 1 p. Till dessa brott hör bland annat grova våldsbrott, grova sexualbrott, mordbrand och grova narkotikabrott. Polisen får också använda skjutvapen för att hindra någon från att rymma eller för att gripa någon som har rymt och som är misstänkt för de brott som räknas upp i skjutkungörelsen.

I skjutkungörelsens 2 § 3 p. regleras att skjutvapen också får användas i tre olika fall av omhändertaganden: när en person lider av en allvarlig psykisk störning, när personen har ett vapen som kan befaras bli missbrukat eller om personen av någon annan anledning uppenbarligen är farlig för någon annan persons liv eller hälsa.

Läs mer om polisens rätt att använda skjutvapen (extern länk till sida på polisen.se) 

Om Särskilda åklagarkammaren

Vid Särskilda åklagarkammaren handläggs främst misstankar om brott av poliser, åklagare, domare, riksdagsmän och vissa andra befattningshavare. 

Publicerad 2018-08-15

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Åtal för sabotage mot blåljusverksamhet

    Den 1 januari i år blev det möjligt att väcka åtal för en ny brottsrubricering kallad sabotage mot blåljusverksamhet. Fram till och med juli månad hade åtal väckts av tio åklagarkammare på totalt 18 registrerade brottsmisstankar av den här typen.

    Läs mer
  • Digitalt riksåklagarmöte

    De årliga nordiska riksåklagarmötena brukar vara mycket uppskattade av deltagarna. Umgängestonen i Norden är informell, och länderna är tillräckligt lika varandra för att seminarier och diskussioner ska bli konstruktiva och givande för alla.

    Läs mer
  • Hovrätten frångick mängdresonemang i unik narkotikadom

    För första gången bedömer en hovrätt att ett narkotikabrott är synnerligen grovt trots att mängden cannabis som målet gäller inte är synnerligen stor. Egentligen går gränsen vid 250 kg för att det ska vara synnerligen grovt. I det här fallet kom hovrätten fram till att 45 kg cannabis hade odlats på fastigheten.

    Läs mer
  • Fler nyheter