Kommentar om frihetsberövande av barn och unga

Åklagarmyndigheten medverkar i onsdagens Uppdrag granskning på SVT som handlar om ungdomsrån och frihetsberövande av unga misstänkta under 18 år, alltså barn i lagens mening. I programmet framförs kritik mot att riksåklagarens riktlinjer om frihetsberövande av unga ger åklagarna tolkningsutrymme och att unga därför släpps på fri fot alltför lättvindigt. För att ge en bredare bild av Åklagarmyndighetens arbete än den som framkommer i SVT:s inslag förtydligar vi här resonemanget.

När Åklagarmyndigheten tar fram sina riktlinjer utgår vi alltid från lagstiftarens ambition. Lagen säger att det krävs mycket speciella skäl för att åklagare ska få besluta att hålla ett barn frihetsberövat. Att lagen ska uppfattas så har bland annat Högsta domstolen (HD) och JO bekräftat. Barnkonventionen, som numera är svensk lag, säger samma sak. I avgöranden från 2015 och 2017 har HD förklarat hur regeln om att frihetsberöva barn ska tolkas. Riksåklagaren har anpassat sina anvisningar till åklagarna utifrån HD:s tolkning. Brottets allvar och åldern på den misstänkta är de viktigaste faktorerna.

Åklagarmyndigheten arbetar kontinuerligt med att utvärdera sina riktlinjer för att garantera att verksamheten sker rättssäkert. När riktlinjerna om frihetsberövande av unga utvärderades 2019 framkom

  • att anhållanden för mindre allvarliga brott nästan helt upphörde, medan anhållanden för mycket allvarliga brott ökade
  • att åklagarna uppfattade att de hade ett bra handläggningsstöd i riktlinjerna men att det förekom missuppfattningar om när gripanden ska hävas i stället för att beordra förhör av den gripna.

För att komma till rätta med eventuella missuppfattningar har förtydliganden gjorts i både våra utbildningar och i våra interna kanaler.

Åklagarmyndigheten strävar självklart alltid efter en enhetlig tillämpning av lagen. Men juridiken är ingen exakt vetenskap och varje rättsfall måste hanteras efter omständigheterna i det enskilda fallet.

 

Publicerad 2020-03-25

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter