Kommentar om frihetsberövande av barn och unga

Åklagarmyndigheten medverkar i onsdagens Uppdrag granskning på SVT som handlar om ungdomsrån och frihetsberövande av unga misstänkta under 18 år, alltså barn i lagens mening. I programmet framförs kritik mot att riksåklagarens riktlinjer om frihetsberövande av unga ger åklagarna tolkningsutrymme och att unga därför släpps på fri fot alltför lättvindigt. För att ge en bredare bild av Åklagarmyndighetens arbete än den som framkommer i SVT:s inslag förtydligar vi här resonemanget.

När Åklagarmyndigheten tar fram sina riktlinjer utgår vi alltid från lagstiftarens ambition. Lagen säger att det krävs mycket speciella skäl för att åklagare ska få besluta att hålla ett barn frihetsberövat. Att lagen ska uppfattas så har bland annat Högsta domstolen (HD) och JO bekräftat. Barnkonventionen, som numera är svensk lag, säger samma sak. I avgöranden från 2015 och 2017 har HD förklarat hur regeln om att frihetsberöva barn ska tolkas. Riksåklagaren har anpassat sina anvisningar till åklagarna utifrån HD:s tolkning. Brottets allvar och åldern på den misstänkta är de viktigaste faktorerna.

Åklagarmyndigheten arbetar kontinuerligt med att utvärdera sina riktlinjer för att garantera att verksamheten sker rättssäkert. När riktlinjerna om frihetsberövande av unga utvärderades 2019 framkom

  • att anhållanden för mindre allvarliga brott nästan helt upphörde, medan anhållanden för mycket allvarliga brott ökade
  • att åklagarna uppfattade att de hade ett bra handläggningsstöd i riktlinjerna men att det förekom missuppfattningar om när gripanden ska hävas i stället för att beordra förhör av den gripna.

För att komma till rätta med eventuella missuppfattningar har förtydliganden gjorts i både våra utbildningar och i våra interna kanaler.

Åklagarmyndigheten strävar självklart alltid efter en enhetlig tillämpning av lagen. Men juridiken är ingen exakt vetenskap och varje rättsfall måste hanteras efter omständigheterna i det enskilda fallet.

 

Publicerad 2020-03-25

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Snabbare lagföring är bra för alla”

    I början var många skeptiska till projektet Snabbare lagföring. Varför ska vi lägga resurser på det här? Nu är däremot enigheten stor om att det är bra för alla: åklagare, polis, domstol och de inblandade parterna. Och för åklagarna innebär det att mindre tid behöver läggas på hanteringen av stölder och andra brott som är enkla att utreda.

    Läs mer
  • Eurojust – det europeiska rättssamarbetet kraftsamlar

    Under coronakrisen försöker kriminella nätverk ute i Europa utnyttja situationen. I Tjeckien hackades ett datorsystem på ett sjukhus. I Tyskland har försök gjorts att sälja stora partier icke godkända munskydd och dålig handsprit. Men EU:s myndighet för straffrättsligt samarbete, Eurojust, hjälper medlemsstaterna att bjuda på hårt motstånd.

    Läs mer
  • Fler nyheter