Åklagare välkomnar skärpt vapenlag

Den 1 december infördes höjda maxstraff för grova vapenbrott och en rad andra ändringar i vapenlagen.

Kammaråklagare Fredrik Jönsson på Utvecklingscentrum är en av Åklagarmyndighetens ämnesexperter på vapenbrott. Här berättar han om några av de förändringar lagstiftaren gjort och vilka effekter åklagarna hoppas på av dem.

- En av de viktigaste förändringarna handlar om att det införts en ny kvalifikationsgrund för grovt vapenbrott. Det handlar om att den miljö där vapnet innehafts också får betydelse för hur grovt brottet ska bedömas, berättar han.

Lagändringen tar särskilt sikte på att komma åt vapenbrott där illegala vapen påträffas i kriminella miljöer. Samtidigt infördes också ändringar i lagen om smuggling av vapen och explosiva varor.

Miljön en försvårande omständighet

Har vapnet funnits i en sådan miljö att man kan misstänka att det skulle ha kommit till brottslig användning så är det att betrakta som försvårande omständigheter och lagstiftaren slår då fast att brottet då ska anses som grovt.

- Vidare har det införts bestämmelser som innebär ett fler vapentyper, t ex enhandsvapen, anses vara av särskilt farlig beskaffenhet om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning. Det här innebär alltså att fler vapen, som ofta används av gängkriminella, nu klassas som särskilt farliga, säger Fredrik Jönsson.

Höjt maxstraff för synnerligen grova brott

Ytterligare en ändring som infördes i vapenlagen den 1 december i år är att maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott höjdes från sex till sju års fängelse.

Samtliga ändringar i vapenlagen beskrivs mer utförligt i den RättsPM om grovt vapenbrott som nu uppdaterats av Utvecklingscentrum.

Exakt vilken betydelse förändringarna kommer att få för framtida åtal är fortfarande för tidigt att sia om men Fredrik Jönsson välkomnar den skärpta lagen.

- Min bedömning är att fler gärningar kommer att kunna åtalas som grova vapenbrott och synnerligen grova vapenbrott.

 

Publicerad 2020-12-14

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Få beviljas resning

    Om det kommer fram nya uppgifter i ett tidigare dömt mål kan resning beviljas, både till nackdel för den som friats och till förmån för den som dömts. Men resning är ett undantag och mycket få ansökningar beviljas.

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten först att testa nytt EU-system för digitala utbyten

    EU-kommissionen har i samarbete med medlemsstaterna utvecklat ett säkert digitalt system, eEDES (e-Evidence Digital Exchange System). Åklagarmyndigheten är den första svenska myndigheten som testar systemet, och Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet deltar i pilotprojektet. Att utbyta europeiska utredningsordrar via den nya digitala kanalen är det första steget i ett större införande.

    Läs mer
  • Korruption – ett hål svårt att ta sig upp ifrån

    I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.

    Läs mer
  • Myndigheternas samarbete ger effekt mot den kriminella ekonomin

    Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.

    Läs mer
  • Fler nyheter