Den grova och organiserade brottsligheten, med en kraftig ökning av det dödliga våldet och med stora potentiella brottsvinster, är ett av Åklagarmyndighetens högst prioriterade områden. Det andra fokusområdet är att fortsätta utveckla arbetet med att bekämpa brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Båda dessa brottskategorier är ofta svåra att utreda och kräver både ökade resurser och utveckling av arbetsmetoder. Myndighetens ambition är att de kommande åren höja förmågan ytterligare för att kunna lagföra dessa brott. Av det skälet vill Åklagarmyndigheten fortsätta växa men i en något lägre takt än de senaste åren, vilket framgår av budgetunderlaget för 2025–2027 som nu lämnats till regeringen.
Antalet personer som lagförts för dödligt våld har ökat med 43 procent under det senaste året, vilket till stor del beror på konflikter mellan och inom olika kriminella nätverk. En konsekvens av detta är att den resurskrävande användningen av hemliga tvångsmedel, som hemlig dataavläsning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, också ökat, liksom antalet ärenden där åklagare yrkat att brottsvinster ska förverkas. Även antalet häktade personer och häktade med restriktioner under häktningstiden har ökat. Myndighetsgemensamma beräkningar visar att särskilt resurskrävande brott, såsom våldtäkt, mord och grova narkotikabrott kan förväntas fortsätta öka fram till 2027.
Det tar lång tid att utbilda åklagare. Därför är det viktigt med en långsiktig och stabil tillväxt över tid. Tillfälliga resurstillskott ger sämre möjlighet till strategisk planering och effektivitet. För 2025 bedömer Åklagarmyndigheten att det anslag som aviserats i budgetpropositionen för 2024 är tillräckligt för att klara verksamheten på ett bra sätt, men att det för 2026 krävs 50 miljoner kronor mer och för 2027 ytterligare 50 miljoner kronor. Detta bland annat på grund av att åklagaraspiranter blir färdigutbildade och får högre lön efter den treåriga interna utbildningstiden.
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer