När våldsvågen eskalerade i Stockholm vid årsskiftet insåg polisen snart att man måste jobba på ett nytt sätt för att öka förutsättningarna att klara upp fler brott, och så blev det också. Det nya arbetssättet innebär att man utgår från gängen och vilka medlemmar och konflikter de har, istället för från var brottet geografiskt begåtts. Det innebär att ärendena samordnas på ett nytt sätt och att det är samma poliser som jobbar mot samma gäng och personer, vilket i sin tur innebär att de får en helt annan kunskap om gängen och gängkonflikterna än vad de skulle ha fått om brotten hade hanterats utifrån var i regionen de begåtts.
Inom åklagarområde Stockholm har man matchat detta med en åklagare som huvudansvarig och samordnare för varje ”kluster”.
– Ett kluster är lite förenklat detsamma som en gängkonflikt och för närvarande finns det fem kluster. Det innebär förstås inte att den huvudansvariga åklagaren själv ansvarar för alla enskilda brott som begås inom klustret, utan det finns sammanlagt ungefär 40 åklagare som jobbar med den här typen av ärenden, säger områdeschefen i Stockholm Eva Thunegard (bilden).
På samma sätt som inom polisen innebär arbetssättet att åklagarna som arbetar med ett kluster får en mycket större kännedom om just den här konflikten och personerna som ingår i den. De jobbar mer som ett team.
En effekt är att man till exempel kan se att samma vapen förekommer i flera pågående förundersökningar, vilket innebär att man kan använda sig av samma utlåtande från NFC i de olika utredningarna. Man kan även använda samma brukaranalyser från telefoner och behöver kanske inte heller höra om samma person flera gånger, utan det räcker med ett förhör. Det leder till kortare genomströmningstider och ökad lagföring.
– Poliserna förhindrar mord för att de är på plats där brotten begås; de vet var gängmedlemmarna befinner sig och vilka brott de planerar. Och om ett brott ändå begås är polisen ofta i närheten och kan snabbt gripa misstänkta.
Två vice chefsåklagare är ingångarna till polisen och det är också de som fördelar de nya gängrelaterade ärenden som kommer in. För att kunna resurssätta rätt håller de exempelvis koll på när det kan tänkas väckas åtal och bli huvudförhandling i de olika ärendena.
Under hösten kommer det att vara många stora rättegångar samtidigt som inflödet av de grova brotten bedöms fortsätta och därför kommer Stockholm att få förstärkning från de andra åklagarområdena.
– Sedan ser vi till att ha två åklagare i flera av ärendena, eftersom de är stora och ofta får utlöpare, säger Eva Thunegard.
– Det känns roligt att arbetssättet ger resultat! Vi har inte bara fler häktade och fler åtal utan också fler fällande domar. Vi gör skillnad!
(Fotografer: Anna Knöfel Magnusson - bild på polisavspärrning vid sprängd port i bostadshus, och Per Groth - porträttbild på områdeschef Eva Thunegard.)
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer