Få beviljas resning
Om det kommer fram nya uppgifter i ett tidigare dömt mål kan resning beviljas, både till nackdel för den som friats och till förmån för den som dömts. Men resning är ett undantag och mycket få ansökningar beviljas.
Läs mer
En av medieåklagarna, senior åklagare Andreas Nyberg från Umeå, inledde med att berätta om en förundersökning han bedrivit. Andreas Nyberg redogjorde också för vilka olika överväganden som kan behöva göras, och vilka beslut som måste fattas av åklagaren under en brottsutredning. Medieåklagarna fick därefter var och en ansvara för ett antal ämnen/brottstyper som författarna fick möjlighet att sätta sig ner och ställa frågor om. Här fick författarna också chansen att bolla idéer och resonera med åklagarna om rimligheten i olika tänkta scenarier i kommande böcker.
Syftet med träffen var bland annat att få chans att reda ut vanliga missförstånd kring hur åklagare arbetar.
Dagen resulterade i en större kunskap och ökad förståelse för åklagarnas arbete och en mängd intressanta samtal om både stort och smått under mötet mellan åklagare och författare.
Nedan följer några av de frågor som ställdes till åklagarna under speeddejten:
”I min nästa bok har jag ett mord där det saknas en kropp. Hur fungerar det där? Kan man ändå ha en person misstänkt för mord?”
”Hur länge gäller, och vad omfattas egentligen av åklagarnas förundersökningssekretess?”
”Vad är en rimlig tid för att få svar på något som lämnats till NFC för analys i en förundersökning?”
”Hur mycket är åklagarna med rent fysiskt vid brottsplatser? Kan en polis ta ett eget beslut om husrannsakan i ett ärende där en åklagare är förundersökningsledare?”
”Vad finns det för olika typer av DNA-bevisning?”
”Hur lång tid kan man som åklagare få vänta på resultatet från en rättsmedicinsk undersökning?”
Om det kommer fram nya uppgifter i ett tidigare dömt mål kan resning beviljas, både till nackdel för den som friats och till förmån för den som dömts. Men resning är ett undantag och mycket få ansökningar beviljas.
Läs merEU-kommissionen har i samarbete med medlemsstaterna utvecklat ett säkert digitalt system, eEDES (e-Evidence Digital Exchange System). Åklagarmyndigheten är den första svenska myndigheten som testar systemet, och Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet deltar i pilotprojektet. Att utbyta europeiska utredningsordrar via den nya digitala kanalen är det första steget i ett större införande.
Läs merI ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs mer