Solna Tingsrätt meddelade den 17 juli dom i ett mål rörande muta av utländsk tjänsteman i ett internationellt affärsförhållande (så kallad "foreign bribery"). Det är den första domen i sitt slag i Sverige på de senaste 10 åren.

Två personer hade i uppdrag att bistå ett svenskt företag vid dess deltagande i en anbudsprocess om ett offentligt vattenförsörjningsprojekt i Ukraina. Personerna åtalades för grov bestickning då de till en ledande företrädare för den utländska myndigheten lämnat mutor i form av resor, kontanter mm vid olika tillfällen i Sverige, Danmark och Ukraina till ett sammanlagt värde om cirka 70.000 kronor. De åtalades också för försvårande av skattekontroll, grovt brott, på grund av att de skickat sin svenske uppdragsgivare osanna fakturor för att dölja mutorna. Enligt domen har merparten av mutorna betalats ut i Sverige och att även planeringen i huvudsak har skett i Sverige varför brottsligheten i sin helhet var straffbar enligt svensk lag. Tingsrätten ansåg att brottet innebar ett angrepp på person i ansvarsfull ställning och att upphandlingen rört betydande belopp. Däremot ansåg domstolen inte att brottet var av särskild farlig art. Därför dömde tingsrätten till ansvar för bestickning av normalgraden samt försvårande av skattekontroll. En av de åtalade dömdes till villkorlig dom med 100 timmars samhällstjänst och den andre till villkorlig dom utan samhällstjänst på grund av att han i målet varit frihetsberövad under elva veckor. Straffvärdena ansåg tingsrätten motsvara 4 respektive 5 månaders fängelse.Förundersökningsledare och åklagare i målet var kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption.

Tisdag den 16 juli meddelade Högsta domstolen ett beslut i ett resningsärende och angav i beslutet riktlinjer för under vilka förhållanden resning kan komma i fråga på grund av förbudet mot dubbelbestraffning enligt europarätten.

Sammanfattningsvis slog Högsta domstolen fast att det förelegat hinder sedan den 10 februari 2009 att pröva ett åtal för skattebrott om skattetillägg tidigare påförts beträffande samma oriktiga uppgifter. Högsta domstolen har också tolkat Europakonventionen på så sätt att det finns grund för resning i dessa fall. I anledning av beslutet träffades under gårdagen företrädare för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten(EBM) för att diskutera vilka effekter beslutet får. Enligt en preliminär beräkning fanns det, för den aktuella tiden, lagakraftvunna domar i ca 1600 ärenden där åtalet omfattat skattebrott. Av dessa var det omkring 500 som avsåg lagakraftvunna hovrättsdomar. I dag är det enligt inhämtade uppgifter 112 personer som avtjänar fängelsestraff där skattebrott utgör en del av domen, samt ett femtiotal som avvaktar straffverkställighet. Den normala ordningen är att en enskild ansöker om resning i domstol och att domstolen, om den finner skäl till det, inhämtar en skriftlig förklaring av åklagaren. Är det en hovrättsdom som vunnit laga kraft hanteras ärendet av riksåklagaren, som ensam åklagare i Högsta domstolen. Övriga fall hanteras normalt av hovrätt och den lokala åklagarorganisationen. Riksåklagaren har förordnat en särskild grupp av åklagare att gå igenom och kontrollera aktuella ärenden som vilar på en lagakraftvunnen hovrättsdom, för att, om den enskilde inte gör det, ansöka om resning till den dömdes fördel, i de fall där förutsättningar för detta finns. I detta arbete prioriteras de ärenden där straffverkställighet pågår eller är förestående. För att resning ska kunna komma ifråga krävs att åtalet i målet prövats den 10 februari 2009 eller senare och att skattetillägg påförts för samma sak innan åtalet väcktes. Om skattetillägget påförts en juridisk person utgör det inte hinder mot att pröva ett åtal mot en person som företräder bolaget. Har denne däremot krävts på betalning av skattetillägget kan förhållandena vara annorlunda. Det är med andra ord ett antal kontrollåtgärder som måste göras i varje enskilt fall och det är därför inte möjligt att idag ha en uppfattning hur många ärenden som kan bli föremål för ett resningsförfarande.

Idag har kammaråklagare Barbro Brännlund vid Åklagarkammaren i Karlstad väckt åtal vid Värmlands tingsrätt mot en kvinna, tidigare landstingspolitiker i Värmland, samt mot en manlig släkting till henne.

Det inlämnade åtalet mot kvinnan avser två fall av grova bedrägeriermedan åtalet motkvinnans släkting avser grovt penninghäleri.I samband med att åtalet lämnas in idag arrangerar polismyndigheten i Värmland tillsammans med Åklagarmyndigheten en presskonferens på polishuset i Karlstad kl 13:30. Såväl kammaråklagare Barbro Brännlund samt utredare från polisen finns på plats för kommentarer. Vid presskonferensen finns även möjlighet att ta del av förundersökningen samt av stämningsansökan.

Högsta domstolen har, med stöd av Europakonventionen och gällande regler för resning, beslutat att hovrätten på nytt ska ta upp ett tidigare avgjort mål om skattebrott då den dömde också fått skattetillägg för samma oriktiga uppgift som brottmålet avsåg.

Enligt Högsta domstolens beslut idagska mål om skattebrott kunna tas upp på nytt om brottmålet har prövats efter det att Europadomstolen den 10 februari 2009 ändrat sin tolkning av skyddet för den enskilde mot att lagföras eller straffas två gånger för samma brott. Högsta domstolen slår också fast att det är möjligt att bifalla en resningsansökan oavsett om beslutet att ta ut skattetillägg vunnit laga kraft eller inte när åtalet väcks.-Som jag uppfattar det har Högsta domstolen gjort en mycket långtgående tolkning av Europakonventionen och det är svårt att idag förutse vad detta kommer att innebära på sikt. Vi fokuserar nu på att ta hand om de mera direkta följderna av beslutet genom att granska de ärenden som kan bli föremål för resning, säger riksåklagare Anders Perklev.Åklagarmyndigheten har, i samråd med Ekobrottsmyndigheten, redan påbörjat ett arbete med att identifiera vilka ärenden som kan bli föremål för resning. I morgon onsdag kommer ett antal åklagare från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten att träffas för att fortsätta arbetet med att identifiera de ärenden där åklagaren ska ansöka om resning till förmån för den tilltalade och diskutera hur dessa ärenden bör handläggas.

Den 11 juni i år fastslog Högsta domstolen att det svenska systemet med skattetillägg och åtal för skattebrott strider mot dubbelbestraffningsförbudet i europarätten.

Riksåklagaren har i ett resningsärende motsatt sig att beslutet ska få en retroaktiv verkan. Högsta domstolens avgörande i det ärendet väntas imorgon, tisdagen den 16 juli. Under tiden som ärendet har handlagts i Högsta domstolen har domstolen meddelat inhibition avseende verkställigheten i detta och i ett tiotal andra resningsärenden. Mot denna bakgrund har riksåklagaren, för att ha en tillräcklig beredskap, beslutat att förstärka myndighetens funktion för handläggning av resningsärenden. I samverkan med Ekobrottsmyndigheten har ett arbete också påbörjats för att identifiera aktuella ärenden där dömda verkställer eller ska verkställa frihetsberövande påföljder. Ytterligare information kommer att lämnas så snart Högsta domstolen meddelat sitt beslut och detta analyserats.

En person begärs häktad vid Västmanlands tingsrätt på sannolika skäl misstänkt (den högre graden av misstanke) för mord och mordförsök.

Kammaråklagare Carl-Johan Norström vid Åklagarkammaren i Västerås har på förmiddagen lämnat in en muntlig häktningsframställan till tingsrätten, där häktningsförhandling kommer äga rum i morgon söndag den 14 juli klockan 10.00. Åklagaren kommer att begära stängda dörrar under förhandlingen och kommer finnas tillgänglig för kommentarer efter häktningsförhandlingen i tingsrätten. Några övriga kommentarer om utredningsläget kan inte ges.

Kammaråklagare Eva Johnsson har idag tisdag begärt ytterligare en person häktad i ärendet om misstänkt människorov i Trollhättan. Därmed kommer två häktningsförhandlingar i ärendet att hållas idag kl. 13.00 respektive kl. 13.45 i Vänersborgs tingsrätt.

Brottsrubriceringen är medhjälp till människorov, alternativt skyddande av brottsling, grovt brott. De båda misstänkta männen, som är i 35-årsåldern, förnekar brott. - De känner varandra och en av dem är ägare till den bil som hittats utbrunnen på Hunneberg. Han är dessutom bekant med den man som i fredags släpptes på fri fot efter att ha suttit anhållen misstänkt för människorov, säger kammaråklagare Eva Johnsson som leder förundersökningen.

Åklagaren har begärt en person häktad misstänkt för medhjälp till människorov, alternativt skyddande av brottsling, grovt brott, i ärendet om misstänkt människorov i Trollhättan. Häktningsförhandlingen kommer preliminärt att hållas tisdag eftermiddag.

Den andra personen som sitter anhållen ska begäras häktad senast kl. 12 tisdag den 9 juli. Kammaråklagare Eva Johnsson kommer inte att vara tillgänglig för frågor och kommentarer före häktningsförhandlingen .

Kammaråklagare Ola Björstrand vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm lämnar idag in stämningsansökan till Södertälje tingsrätt och åtalar fyra personer bl.a. misstänkta för ett flertal mordbränder i Södermanland.

Åtalet omfattar två fall av grov mordbrand, två fall av mordbrand samt två fall av grov skadegörelse genom brand. En av de grova mordbränderna avser en bondgård Nibble i mars i år, då cirka 70 st djur brändes inne. I övrigt avser bränderna en bygdegård i Katrineholms kommun, två olika skolbyggnader inom Södertälje kommun, samt en buss och en lastbil. De fyra personerna har inte alla deltagit i samtliga bränder. - Vad gäller motivet för att anlägga brand varierar det. Utifrån vad utredningen gett, har gärningarna i några fall varit planerade och i andra fall är det mer fråga om ingivelser, säger kammaråklagareOla Björstrand. Förutom bränder omfattar åtalet även flera andra brott som försök till rån, försök till grov misshandel, brott mot lagen om explosiva varor och tillgrepp av fortskaffningsmedel. De huvudåtalade var vid gärningarna 17 år, 19 år, 21 år och 50 år. Två av de tilltalade är släkt. En femte person, 17 år, åtalas för delaktighet i två av gärningarna. Åklagaren kommer finnas tillgänglig för kommentarer på telefon under måndagseftermiddagen.

Kammaråklagare Eva Johnsson bekräftar att två personer är anhållna misstänkta för skyddande av brottsling, grovt brott.

Förhör med de två personerna pågår och de har fått varsin advokat. Förundersökningen fortsätter. Åklagaren kommer under måndagen att ta ställning till om en av dem ska begäras häktad. Den andra personen ska begäras häktad senast tisdag klockan 12.00. Mer information om ärendet kan inte lämnas. Åklagare Eva Johnsson är inte tillgänglig för frågor eller kommentarer förrän tidigast tisdag den 9 juli.

Kammaråklagare Eva Johnsson har idag lämnat in en häktningsframställan till Vänersborgs tingsrätt i ett ärende där en person misstänkts för människorov i Trollhättan.

Brottsrubriceringen om människorov kvarstår, mannen förnekar brott. - Han har i förhör uppgivit att han träffat den försvunna kvinnan under lördagskvällen men att han inte har med hennes försvinnande att göra, säger kammaråklagare Eva Johnsson som leder förundersökningen. Häktningsförhandlingen är planerad till klockan 14.15 i Vänersborgs tingsrätt och åklagaren har begärt stängda dörrar. Polisen skriver i ett pressmeddelande att detrots omfattande sökinsatser kring den försvunna kvinnans bostad på Dannebacken i Trollhättan och på skogsområdet Hunneberg där vissa fynd har gjorts,inte funnit kvinnan. - Förundersökningen pågår med full kraft. Vi fortsätter att söka efter kvinnan och bearbetar kontinuerligt de uppgifter som kommer in. Samtidigt fortsätter förhör med olika personer och tekniska undersökningar av de spår som vi hittills har säkrat, säger Eva Johnsson. Åklagaren kommer finnas tillgänglig för kommentarer på telefon efter eftermiddagens häktningsförhandling.

Idag torsdagen den 4 juli 2013 har åtal väckts vid Stockholms tingsrätt av kammaråklagare Carl Mellberg vid City åklagarkammare i ett ärende om bland annat grova narkotikabrott, grov urkundsförfalskning och grova vapenbrott.

Brotten har begåtts under vintern 2013. Utredningen, som bl.a. inkluderat spaning och telefonavlyssning, har bedrivits av Citypolisens spaningsrotel. Sex personer sitter häktade i ärendet sedan februari och åtalet visar att delar av de tilltalade ägnat sig åt storskalig narkotikahantering. Beslag har gjorts av cirka 9 kilo amfetamin och ca 5 kilo cannabis. Delar av de tilltalade har hanterat vapen i form av pistol, k-pist, gevär och omfattande mängder ammunition. Tre av de tilltalade är vidare åtalade för att ha bedrivit en industriell produktion av identitetshandlingar och bankkort. Åklagaren Carl Mellberg kommer att finnas tillgänglig för frågor under torsdagen den 4 juli mellan kl 13 och 15, tel 010-562 56 41.

En man i 35-årsåldern har anhållits på sannolika skäl misstänkt för människorov av en kvinna i Trollhättan.

Mannen som sedan i tisdags varit anhållen i sin frånvaro, kom idag frivilligt in till polisen tillsammans med sin advokat. Han förnekar brott. Den anhållne som är bekant med den försvunna kvinnan är hemmahörande i Jönköping och är känd av polisen sedan tidigare. - Vi kommer nu att kontrollera de uppgifter som mannen lämnat i förhör och fortsätta med utredningsåtgärderna. Vi håller på att lägga pussel och inriktar oss i första hand på att hitta den försvunna kvinnan, säger kammaråklagare Eva Johnsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla som leder förundersökningen. Under onsdagen fortsätter polisen att söka efter den försvunna kvinnan och att säkra spår främst i området kring skogsområdet Hunneberg. Tekniska undersökningar av olika fynd pågår och ytterligare förhör kommer att hållas.

Idag klockan 11 meddelar Hovrätten för Nedre Norrland dom i ett mål där ett uzbekiskt par åtalats misstänkta för medhjälp till mordförsök.

Chefsåklagare Krister Petersson vidInternationella Åklagarkammaren Stockholmfinns tillgänglig för kommentarer på telefon idag från klockan 11:15.

Med anledning av att åtal väcks i det s.k. kattärendet där en person misstänks för djurplågeri inbjudes till pressträff i Göteborg, onsdag den 3 juli kl 10:30.

Plats: Hörsalen, Polishuset, Ernst Fontells plats, Göteborg Tid: Onsdag 3 juli, kl 10:30 (samling i receptionen klockan 10:25) Kammaråklagare Madeleine Berndt Stragnér och polisenkommer att redogöra för åtalet och vad som ledde fram till att den man som nu åtalas för att ha dödat ett flertal katter i Göteborg kunde identifieras och gripas. Vid pressträffen kommer media kunna få ta del av kopior på åtalet samt förundersökningsprotokoll. Åklagaren kommer finnas tillgänglig för kommentarer i samband med pressträffen samt på telefon samma eftermiddag.

Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier om aktuella ämnen som har koppling till rättsväsendet och brottsbekämpning - i ett flertal seminarier deltar även åklagare.

Får inte jag dig, så ska ingen annan ha dig - om dödligt våld Arrangör: Stiftelsen Tryggare Sverige och RoksDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 10-12 Varje år dödas i genomsnitt mellan 13-20 kvinnor av en nuvarande eller före detta pojkvän, make eller sambo. Vad krävs för att statsmakternas prioriteringar av dessa frågor ska få genomslag i praktiken? Vilka hinder finns och vilka möjligheter finns för att förhindra dödligt våld i nära relationer? Medverkar från ÅklagarmyndighetenUlrika Rogland, kammaråklagare, Malmö åklagarkammare Länk till evenemanget Hur korrupt är Sverige? Och vad gör vi åt det?Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå) och PolisenDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 13:30-14:30 (seminarium och mingel) Hur korrupt är Sverige? Går det att köpa ett tillstånd av kommunen? Ett beslut av en statlig tjänsteman? Hur vita är näringslivets affärer? Brottsförebyggande rådet släpper en färsk korruptionsrapport och panelen diskuterar korruptionen i Sverige: Hur den tar sig uttryck och hur den kan bekämpas. Medverkar från Åklagarmyndigheten:Alf Johansson, chefsåklagare, Riksenheten mot korruption Länk till evenemanget Kraftig straffsänkning för narkotikabrott - vem ska nu springa sista sträckan i behandlingsstafettenArrangör:Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende, Uppsala universitetDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 14-15 (seminarium) Högsta domstolen har i en unik serie domar radikalt ändrat påföljderna rörande narkotikabrott. Detta påverkar inte minst alla som jobbar med behandling av narkotikamissbrukare. Men, är de riggade för detta? Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Är det dags att legalisera cannabis i Sverige?Arrangör: Uppsala universitetDag och tid: Torsdag 4 juli, kl 08:30-10 (frukostseminarium) Användningen av cannabis har ökat i Sverige. Allt fler förespråkar en mer liberal syn på drogen och menar att den svenska drogpolitiken är förlegad. Men ska Sverige ge upp kampen mot cannabis och vad händer om vi gör det? Vad säger forskningen om konsekvenserna av en legalisering? Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Pinnjakten: Sant och falskt om polisens effektivitet och resultat?Arrangör: Folk och Försvar och PolisenDag och tid: Fredag, 5 juli, kl 10:30-12 (seminarium) Vad är en effektiv polis och vilka resultat kan vi kräva av Polisen? Hur mäter vi ett gott polisarbete och ger statistiken oss rätt bild av verkligheten? Statistiken blir genom dess utformning också ett styrmedel för verksamheten. Är det ett bra styrmedel? Medverkar från ÅklagarmyndighetenEva-Marie Persson, chefsåklagare, Åklagarkammaren i Helsingborg Länk till evenemanget Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i över fyrtio år och har idag kommit att bli Sveriges största politiska mötesplats. Almedalsveckan äger rum mellan den 30 juni och den 7 juli.Alla arrangemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla.Läs mer om evenemangen på Almedalsveckans hemsida.

Nacka tingsrätt i Stockholm meddelar idag dom i ett uppmärksammat ärende där personer misstänks för dataintrång mot ett IT-företag som tillhandahållit personuppgifter.

Kammaråklagare Henrik Olin vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm finns tillgänglig för att kommentera domen under eftermiddagen.

Idag väcker kammaråklagare Fredrik Karlsson åtal i ett ärende om misstänkt mord, människorov och grovt rån på Reimersholme i mars i år.

I stämningsansökan till Stockholms tingsrätt åtalas två män födda 1988 respektive 1990 misstänkta för de begångna botten. De två, tillsammans med en tredje person tvingade sig in i en bostad där de hotade, band och utövade utpressning på ett äldre par i syfte att komma åt nycklar och information om en guldsmedsbutik på Rosenlundsgatan i Stockholm. - Tillgreppsgärningarna är att anse som grova då man varit synnerligen rå och hänsynslös mot målsägandena, säger kammaråklagare Fredrik Karlsson. Stämningsansökan och endigital version av förundersökningsprotokollet kan fås i samband med pressträffen kl 11:30 idag, Gamla polishuset, Norra Agnegatan 35, Stockholm.

Riksåklagaren har fattat ett inriktningsbeslut om en organisationsförändring. Beslutet innebär att dagens 32 geografiskt indelade åklagarkammare förs samman till 7 större områden. Verksamheten kommer att finnas kvar på samma orter som tidigare.

Åklagarverksamhet finns över hela landet, vilket är nödvändigt bland annat med hänsyn till närheten till tingsrätterna och den lokala polisorganisationen. Ett skäl till att se över organisationen är den förändring som nu sker inom polisen. - Polisen är vår viktigaste samarbetspartner. Åklagare samarbetar dagligen med polisen, på både lokal och nationell nivå. Vi måste ha strukturer som liknar varandra så att vi gemensamt kan utreda brott, prioritera och besluta om utvecklingsområden på ett så rationellt sätt som möjligt, säger riksåklagare Anders Perklev. Inom kort beräknas beslut att fattas om regionindelningen i den nya nationella polismyndigheten. Åklagarmyndighetens inriktningsbeslut innebär att de nya åklagarområdena ska vara desamma som polismyndighetens regioner, med huvudorter på samma ställen som polisen. Ett annat skäl till att förändra organisationen är att många av dagens åklagarkammare är små, vilket innebär att verksamheten blir sårbar.Dagens åklagarkammare kommer att finnas kvar och bedriva samma verksamhet som tidigare, men i och med att de ingår i ett större område med en gemensam budget kommer det att bli enklare att avlasta varandra vid arbetstoppar. - Syftet är alltså inte att dra ner på den operativa verksamheten utan tvärtom på sikt förhoppningsvis kunna använda mer av våra resurser till operativt arbete och att använda resurserna på ett mer effektivt sätt, säger Anders Perklev. Riksåklagarens beslut innebär början på en process där många detaljfrågor återstår att diskutera. Därför tillsätts också sju arbetsgrupper, med uppgift att se över struktur och ledningsorganisation, ansvarsfördelning med mera inom de nya åklagarområdena. Den förändrade organisationen är planerad att träda i kraft den 1 oktober 2014.

En man ansökte om a-kassa och påstod i ansökan att han inte fått något avgångsvederlag från sin tidigare arbetsgivare. Handläggaren kontrollerade avtalet med arbetsgivaren och upptäckte att det inte stämde överens med de verkliga förhållandena.

Efter att handläggaren vid a-kassan frågat efter avtalet mellan honom och den tidigare arbetsgivaren, gav mannen in ett förvanskat samt ett förfalskat avtal vilket upptäcktes av a-kassan. Hovrätten, som ogillade åtalet för grovt bidragsbrott, tyckte att det inte var bevisat att handläggaren gått längre i sin kontroll än vad som följde av a-kassans interna rutiner. Enligt hovrätten var det därför inte visat att det funnits en konkret fara för att de oriktiga uppgifterna skulle ha lett till att mannen fick a-kassa felaktigt utbetald till sig. Riksåklagaren har idag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen (HD). - Handläggningen av förmåner inom välfärdssystemen bygger huvudsakligen på ansökningar där beslut om utbetalning grundas på uppgifter från enskilda personer, säger riksåklagare Anders Perklev. Det innebär att myndigheter och andra beslutsfattare som huvudregel måste kunna utgå ifrån att de uppgifter som lämnas är korrekta och sanningsenliga. I förarbetena uttalas att kontrollsystemets uppbyggnad och funktionssätt ska ha betydelse för bedömningen om konkret fara funnits. En beslutsfattare ska dock knappast behöva utgå ifrån att handlingar som en enskild ger in kan vara förfalskade och därför rutinmässigt måste kontrolleras. - När det som i detta fall är fråga om ett kvalificerat vilseledande torde det inte ha varit lagstiftarens avsikt att på sätt som nu skett begränsa det straffbara området i förhållande till gärningar som tidigare hade bedömts som försök till bedrägeri - därför är det viktigt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar överklagandet, avslutar riksåklagare Anders Perklev.

I morgon torsdag, den 20 juni anordnas en pressträff med anledning av att åtal väcks om bl.a. misstänkt mord på Reimersholme i mars tidigare i år.

Tid: 11:30 Plats: Gamla polishuset, Norra Agnegatan 35, Stockholm. Medverkar görkammaråklagare Fredrik Karlsson och Jonas Linnerstam från länskriminalpolisen iStockholm. Förutom vid pressträffen kommer åklagaren finnas tillgänglig för kommentarer under eftermiddagen. Medtag presslegitimation eller intyg från medieföretag.Frågor om pressträffen besvaras av Länskriminalpolisen.

Riksåklagaren tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att se över om dels användningen av restriktioner för häktade personer kan minskas, dels oproportionerligt långa häktningstider kan undvikas.

Gruppen ska redovisa hur olika tänkbara förändringar kan tänkas påverka möjligheterna att klara upp brott. Ett vanligt skäl till att misstänkta personer häktas i Sverige är att man bedömer att det finns risk för att den misstänkte ska förstöra bevis eller på annat sätt försvåra brottsutredningen. Vid dessa tillfällen kan åklagaren med domstolens tillstånd besluta att den häktade får begränsade möjligheter till kontakt med omvärlden, till exempel att inte läsa tidningar eller ta emot besök - så kallade restriktioner. Bådehäktning och restriktioner vid häktning innebär som regel en stor påfrestning för den misstänkte och ska givetvis inte användas i större utsträckning än vad som kan motiveras utifrån syftet med åtgärden. Sverige har vid flera tillfällen kritiseratsav internationella kommittéerfrån ett människorättsperspektiv för användningen av häktning och restriktioner. Det finns därför skäl att överväga hur tillämpningen av systemet kan förbättras. Användningen av restriktioner har tidigare granskats inom åklagarväsendet. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö redovisade resultatet av granskningen i februari 2011. Det uppdrag som arbetsgruppen nu fått innebär ett ytterligare steg, dvs. att söka minska restriktionsanvändningen generellt. Därutöver får gruppen också ett uppdrag att se hur mycket långa häktningstider kan undvikas. Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2014. För att få ett brett perspektiv på frågan kommer, förutom åklagare, också representanter för advokatkåren, kriminalvården och polisen att ingå i gruppen.

Åklagarmyndigheten har lämnat ett remissvar på Straffprocessutredningens betänkande Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) till regeringen.

Myndigheten tillstyrker i remissvaret att brottmålsprocessen reformeras i enlighet med huvudlinjerna i Straffprocessutredningens förslag. Invändningar reses dock mot en del enskilda förslag, bland annat om hur allmänt åtal ska väckas, och en del påpekanden i övrigt görs. I betänkandet föreslås bland annat. att ansvarsfördelningen mellan domstol och åklagare utvecklas och tydliggörs, att åklagaren ska ange påföljdsyrkande i samtliga mål och att domstolen inte ska kunna döma till ett strängare straff än vad som yrkats. Vidare föreslås att nya regler för väckande av allmänt åtal införs och att brottmålen ska handläggas på olika sätt beroende på hur ingripande påföljd som yrkats. Om förslagen leder till lagstiftning blir i princip alla åklagare berörda i sin dagliga gärning.

Idag väcks åtal vid Solna tingsrätt mot en man som sedan tidigare är häktad i samband med upploppen i Husby i slutet maj.

-Åtalet avser grov skadegörelse genom anläggande av bilbrand i samband med upploppen i Husby i slutet maj, säger kammaråklagare Andreas Nyberg på Västerorts åklagarkammare. Den nu åtalade mannen har i förhör erkänt gärningen.

I tisdags anhölls en kvinna misstänkt för ett 25 år gammalt mord på en man i Husby 1988. Idag på förmiddagen har häktningsförhandling mot kvinnan hållits vid Solna tingsrätt. Kvinnan häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.

- Den misstänkta har idag lämnat en annan berättelse än hon gjorde då hon förhördes av polisen år 1988. I ljuset av den berättelsengår utredningen nu vidare med inhämtande av såväl muntlig som teknisk bevisning, säger kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare. Ett eventuellt åtal mot kvinnan ska vara väckt senast den 27 juni.

En kort lägesrapport lämnas här med anledning av att det kommit många frågor om vad som händer i Assangeärendet.

Den 14 juni 2012 fattade brittiska Högsta domstolen, The Supreme Court, beslut om att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder. För att överlämningen till Sverige ska kunna verkställas krävs i praktiken att Julian Assange överlämnar sig till brittisk polis. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder är det den överlämnande staten (Storbritannien) som ska meddela den mottagande staten (Sverige) var och när personen kan hämtas. Detta förutsätter att den som ska överlämnas är tillgänglig för den överlämnande statens myndigheter. Julian Assange befinner sig inne på Ecuadors ambassad utom räckhåll för brittiska myndigheter. Ur den svenska åklagarens synvinkel har alltså ingenting hänt i ärendet sedan beslutet i The Supreme Court i juni förra året. Förutsättningarna för att avsluta ärendet Enligt rättegångsbalken ska en förundersökning läggas ner när det inte längre finns anledning att slutföra den. Den ansvariga åklagaren ska fortlöpande göra sådana bedömningar. Ett skäl till att lägga ner en förundersökning kan vara att den misstänkta personen rymt eller på annat sätt försvunnit och att det inte finns skäl att anta att personen ska komma tillbaks. I det här fallet finns ett beslut om att Assange ska överlämnas från Storbritannien enligt den europeiska arresteringsordern. Han förväntas därför komma till Sverige. Varför kan inte Assange förhöras i Storbritannien? En fråga som ofta återkommer är varför åklagaren inte kan förhöra Assange i Storbritannien. Den frågan har besvarats tidigare, se länk i högerspalten.Ansvarig åklagare, överåklagare Marianne Ny, har tidigare meddelat att hon inte ger intervjuer så länge som ärendet pågår i Storbritannien. Eftersom processen i Storbritannien inte kunnat avslutas är det alltså inte möjligt att ge intervjuer.

Som stöd för åklagarnas handläggning redovisar riksåklagaren i en promemoria sin syn på effekterna av Högsta domstolens beslut den 11 juni 2013 och vilka konsekvenser det har för pågående och avslutade ärenden.

Promemorian behandlar följande områden:I vilka fall som förbudet mot dubbla förfaranden hindrar lagföringHandläggning av anmälningar som gjorts före Högsta domstolens beslutDomar som redan vunnit laga kraftStrafförelägganden

Med anledning av HD:s beslut om skattetillägg och skattebrott har företrädare för de tre myndigheterna i dag diskuterat den uppkomna situationen och kommer att ha en fortsatt dialog om detta.

Hur pågående ärenden inom rättsväsendet ska hanteras kommer att fortsätta diskuteras efter mötet. Avsikten är att i slutet av denna vecka tillhandahålla vägledning till åklagarna som underlag för beslut i respektive ärende. Det kan konstateras att HD:s beslut endast berör en mindre del av de åtalsanmälningar som Skatteverket gör. Verket kommer under en övergångsperiod, innan en ny lagstiftning är på plats, som huvudregel att fortsätta påföra skattetillägg. I dessa fall kommer det inte vara möjligt att göra en brottsanmälan. I de ärenden där allvarlig ekonomisk brottslighet kan misstänkas kommer dock Skatteverket att göra en brottsanmälan i stället för att påföra skattetillägg. Åklagarmyndigheten har i dag fått en begäran från Högsta domstolen om en skriftlig förklaring i ett ärende om resning, som gäller den aktuella frågan. - Det är utmärkt att frågan om resning kommer under HD:s prövning relativt snabbt eftersom denna fråga inte behandlades i gårdagens beslut. Normalt gäller att ny praxis från HD inte har retroaktiv verkan, säger riksåklagare Anders Perklev.

– Beslutet var inte oväntat, säger riksåklagare Anders Perklev.

- Beslutet var inte oväntat, säger riksåklagare Anders Perklev. - Högsta domstolen har kommit fram till att en person inte kan åtalas för skattebrott om personen också måste betala ett skattetillägg för samma felaktiga uppgift. Det kommer förstås att få konsekvenser, bland annat att lagstiftningen måste ändras, säger Anders Perklev. I normalfallet ska eventuella åtal avvisas om personen redan fått ett skattetillägg. Företrädare för Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket kommer att träffas inom kort för att gemensamt diskutera effekterna av Högsta domstolens beslut och hur man ska hantera den situation som nu uppstått. Under den period som frågan har varit föremål för rättslig prövning har riksåklagaren utfärdat rekommendationer till åklagarna hur de ska handlägga sådana här ärenden. Dessa rekommendationer kommer att revideras så snart det är möjligt. I april 2013 rekommenderade riksåklagaren åklagare att ställa sig positiva till att huvudförhandlingar tillsvidare ställs in respektive att mål vilandeförklaras i avvaktan på HD:s beslut.

Efter en omhäktningsförhandling vid Attunda tingsrätt på förmiddagen sitter en man fortsatt häktad för bland annat sexuella övergrepp mot barn.

Misstankarna gäller övergrepp som begåtts på en vårdcentral i norra Stockholm och omfattar flera olika barn under 15 år. - Utredningen pågår bland annat med inhämtning av muntlig och teknisk bevisning. I övrigt kan jag inte ge några närmare kommentarer i ärendet, säger kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Åtal ska vara väckt senast onsdag den 19 juni.