Aktuella pressmeddelanden

Oktober

  • En förundersökning har inletts om misstänkt bedrägeribrott av Håkan Juholt. Chefsåklagare Alf Johansson har överlämnat ärendet till Riksenheten för polismål.

    Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag beslutade chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption att samla in fakta för att bedöma om det fanns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet att ta in fakta togs fredag den 7 oktober. Polisanmälan har också kommit in till bedrägeriroteln vid Stockholmspolisen som den 7 oktober beslutade att inleda förundersökning om misstänkt bedrägeribrott. - Efter att ha tagit del av polisanmälan och andra faktauppgifter har jag kommit fram till att det inte rör sig om misstanke om brott som primärt tillhör verksamhetsområdet för Riksenheten mot korruption. Jag har därför tagit över polisens förundersökning och överlämnat den till Riksenheten för polismål. Enligt vårt interna regelverk ska de handlägga alla misstankar om brott av riksdagsmän utom korruptionsbrott, säger chefsåklagare Alf Johansson. Handläggande åklagare på Riksenheten för polismål kommer att bli överåklagare Björn Ericson, som nu ska sätta sig in i ärendet. Bakgrundsfakta Riksenheten för polismål handlägger misstankar om brott av poliser, men även vissa misstankar om brott av andra tjänstemän, som åklagare, domare och riksdagsledamöter. Riksenheten mot korruption handlägger misstankar om muta och bestickning samt brott som har samband med sådan brottslighet. Uppdaterat 10 oktober kl. 17.00 Riksenheten för polismål kommer att få över handlingarna i ärendet under tisdagen den 11 oktober. Därefter kommeröveråklagare Björn Ericsonoch chefsåklagare Stefan Göransson att kunna lämna information.

    Läs mer
  • Ärendet med Håkan Juholt

    Chefsåklagare Alf Johansson har ingen ny information att lämna för tillfället. Det går heller inte att bedöma när information kan lämnas.

    Läs mer

    Chefsåklagare Alf Johansson har ingen ny information att lämna för tillfället. Det går heller inte att bedöma när information kan lämnas.

    Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag har chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption beslutat att samlafakta för att bedöma om det finns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet attta in faktatogs fredag den 7 oktober. Alf Johansson kan för närvarande inte bedöma när ny information kan lämnas.

    Läs mer
  • Ny rättspromemoria om påföljd för mord

    Idag publiceras rättspromemorian ”Påföljd för mord – en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009”. En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt.

    Läs mer

    Idag publiceras rättspromemorian ”Påföljd för mord – en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009”. En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt.

    Idag publiceras rättspromemorian "Påföljd för mord - en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009". En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt. Ändringen i straffskalan innebär att straffet för mord numera är fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller fängelse på livstid. Avsikten med Åklagarmyndighetens sammanställning har varit att undersöka i vilken omfattning lagstiftarens intentioner bakom straffskaleändringen har beaktats. Syftet med lagändringen är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord genom att göra det möjligt för domstolarna att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet och att döma ut betydligt högre tidsbestämda straff än tidigare. Straffskalan för mord ska användas fullt ut och fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt. I den promemoria som Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg tagit framrefereras 81 domar avseende 46 mordfall. År 2007 gjordes en motsvarande sammanställning (RättsPM2007:16). Då konstaterades att tingsrätterna och hovrätterna i samtliga fall var överens om straffmätningen. Av den nya promemorian framgår att domstolarna numera inte är helt samstämmiga. Denna förändring kan förklaras med att domstolarna i tiden före den 1 juli 2009 bara hade två val - fängelse i tio år eller på livstid - medan nuvarande mordparagraf öppnar helt andra möjligheter för att bedöma brottets egentliga straffvärde.Läspromemorian i sin helhet via länk i högerspalten.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 >