Riksåklagare Anders Perklev lämnar kommentarer med anledning av den kritik som har framförts mot åklagares beslut i ärendet vid Astrid Lindgrens sjukhus.

1)I min roll som riksåklagare ingår att utöva tillsyn över åklagarväsendet. Jag ser det därför som mycket angeläget att klarlägga vilka slutsatser som kan dras av ärendet och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa att framtida liknade fall handläggs på ett både effektivt och rättssäkert sätt. Jag har därför redan tidigare begärt in handlingarna i ärendet och påbörjat en genomgång av dessa. 2)En viktig fråga är hur tillförlitliga medicinska bedömningar ska kunna inhämtas och tillgodogöras ärenden av detta slag. För att kunna påbörja diskussion kring detta och andra frågor som rör ärendet har jag kommit överens med cheferna för Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket om ett möte i januari 2012. 3)Hos Justitiekanslern (JK)finns anmälningar som avser granskning av det aktuella fallet. Jag välkomnar om JK beslutar sig för att granska om några fel har begåtts av åklagare eller av någon annan aktör i ärendet. Jag tycker att det är lämpligare att en sådan granskning görs av JK såsom oberoende myndighet än att den sker inom ramen för min egen tillsynsverksamhet. Bakgrund I mars 2009 inledde åklagare förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011. Domen överklagades inte av åklagaren.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan beskriver viktiga åtgärder och prioriteringar för det kommande året. Planen är vägledande för årets arbete och tjänar som ett underlag för att följa upp att verksamheten.

Prioriterade områden för 2012 är unga lagöverträdare, brott mot barn, sexualbrott, våld i nära relationer samt grov organiserad brottslighet. Handläggningen av enskilda anspråk och förverkande av brottsutbyten ska utvecklas. Med början 2012 kommer omfattningen av rättslig tillsyn efter hand att öka. Syftet är att i framåtblickande perspektiv säkerställa såväl hög rättslig kvalitet som allmänhetens förtroende för verksamheten.

- Jag kan konstatera att Högsta domstolen kommit fram till en annan bedömning när det gäller frågan om strafftidens längd än vad tingsrätten och hovrätten gjort.

Skälet till att jag överklagade beslutet var att få frågan prövad hur långt i förväg ett livstidsstraff kan tidsbestämmas. Hovrätten ansåg åtta år men det tyckte jag var för lång tid eftersom det är svårt att förutse den dömdes utveckling under en så lång återstående strafftid. I domen ger HD uttryck för samma uppfattning som denjag har. Med detta anserjag attvi har fått vägledning i den frågan, säger riksåklagare Anders Perklev.

Idag hölls häktningsförhandling mot de två personer som misstänks för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås.

Det är två män som har häktats misstänkta för mord och grovt rån. - Fortfarande återstår en hel del utredningsarbete. Vi väntarbland annatpå analysresultatet från de tekniska undersökningarna, säger kammaråklagare Patrik Tilly. Åtal ska vara väckt den 2 januari 2012.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har i dag beslutat att ge Julian Assange prövningstillstånd i ärendet om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Den fråga som domstolen ska pröva är om en åklagare kan anses behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Supreme Court kommer att hålla förhandling den 1 och 2 februari 2012.

En 28-årig man döms av Södertälje tingsrätt för att ha misshandlat en häktesanställd till döds.

Kammaråklagare Markus Hankkios kommentar: - Enligt min mening fanns ingen annan påföljd att välja på än fängelse på livstid, en uppfattning som också delades av domstolen. - Som domstolen konstaterat ska fängelse på livstid bara väljas i de allra allvarligaste fallen och mordet på häktet är anser jag helt klart vara ett sådant fall.

I dag har Åklagarmyndigheten överlämnat en rapport till regeringen om hur den rättsliga tillsynen inom myndigheten ska öka i omfattning.

Tillsynen ska därigenom bidra till en ännu högre rättslig kvalitet och en så enhetlig rättstillämpning som möjligt inom åklagarväsendet.. -Vår rättsliga tillsyn spelar en central roll för omvärldens förtroende för åklagarverksamheten. Åklagare har mycket ansvarsfulla uppgifter och stora rättsliga befogenheter. Därför måste vi också kunna säkerställa att kvaliteten i verksamheten är hög. Tillsynen är också viktig för att identifiera inom vilka områden vi kan bli bättre. Därför vill vi förstärka och öka omfattningen av den rättsliga tillsynen inom myndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev. Det är i första hand den planerade systematiska tillsynen som Åklagarmyndigheten nu kommer att utöka. Utöver detta kommer det också att inrättas en fristående tillsynsfunktion vid riksåklagarens kansli. Tillsynsfunktionen kommer bland annat att handlägga de tillsynsärenden som riksåklagaren själv ska besluta i. Den nya tillsynsfunktionen ska också ta över hanteringen av sådana klagomål mot åklagare som inte handlar om överprövning av beslut. Ambitionshöjningarna och förändringarna på tillsynsområdet ska inledas från den 1 april 2012 för att därefter stegvis genomföras. Bakgrund Av lagstiftningen följer att det är den enskilda åklagaren som självständigt fattar beslut i ärenden och som för talan i domstol. Högre åklagare kan ta över lägre åklagares ärenden, ändra beslut och utöva tillsyn. Sådana högre åklagare finns vid Åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum, där överåklagare och vice överåklagare årligen granskar drygt 2 300 åklagarbeslut genom överprövning. De högre åklagarna genomför också systematiska granskningar av brottsmålärenden, bland annat för att se om åklagarnas arbetsmetoder behöver förbättras eller om det behövs nya riktlinjer för olika rättsliga bedömningar. Riksåklagaren är i egenskap av högsta åklagare den som ytterst kan utöva tillsyn över åklagarväsendet och har också ansvaret för tillsynsverksamheten är organiserad på ett bra sätt. Riksåklagarens rättsliga tillsyn omfattar också Ekobrottsmyndigheten.

Den 46-årige man som misstänkts ha utnyttjat sin dotter i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun dömdes i dag av tingsrätten för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott till 4 års fängelse.

Mannen är dömd för att ha lurat till sig sammanlagt 2,4 miljoner kronor i assistansersättning, vårdnadsbidrag och bilstöd. -Tingsrätten har bedömt dotterns tillstånd efter vittnesmål från olika personer inom skola, socialtjänst och sjukvård. Det finns inga belägg för att dottern någonsin har varit så sjuk och i behov av så mycket stöd, som hennes pappa har sagt. - Pappan dömdes till maxstraff för grovt bidragsbrott - ett straff som man i och för sig kan skärpa eftersom han även dömdes för grovt bedrägeri, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson.

Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby är uppklarat enligt åklagaren.

-Utredningen visar att det är ett barn som är gärningsman och därmed är detta inte längre en fråga för åklagare och polis att arbeta vidare med. Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby ser vi därför som uppklarat, säger vice chefsåklagare Yvonne Rudinsson vid en presskonferens hos Kronobergspolisen.

Åklagarmyndigheten har inrättat ett gemensamt presstjänstnummer för journalister: 072-204 56 29.

Vi hjälper till med att förmedla fakta, hitta information och rätt person inom myndigheten. Åklagarmyndighetens presstjänst är bemannad även utanför kontorstid för frågor av brådskande karaktär.