Riksenheten för polismål har fått över ärendet som gäller Håkan Juholt. Alla handlingar har dock ännu inte kommit in.

-Det går i dag inte att bedöma hur lång tid utredningen kan ta. Vi försöker arbeta så snabbt och effektivt som möjligt, men vi måste samtidigt göra ett grundligt jobb, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Björn Ericson är förundersökningsledare och biträds av chefsåklagare Stefan Göransson.

En förundersökning har inletts om misstänkt bedrägeribrott av Håkan Juholt. Chefsåklagare Alf Johansson har överlämnat ärendet till Riksenheten för polismål.

Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag beslutade chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption att samla in fakta för att bedöma om det fanns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet att ta in fakta togs fredag den 7 oktober. Polisanmälan har också kommit in till bedrägeriroteln vid Stockholmspolisen som den 7 oktober beslutade att inleda förundersökning om misstänkt bedrägeribrott. - Efter att ha tagit del av polisanmälan och andra faktauppgifter har jag kommit fram till att det inte rör sig om misstanke om brott som primärt tillhör verksamhetsområdet för Riksenheten mot korruption. Jag har därför tagit över polisens förundersökning och överlämnat den till Riksenheten för polismål. Enligt vårt interna regelverk ska de handlägga alla misstankar om brott av riksdagsmän utom korruptionsbrott, säger chefsåklagare Alf Johansson. Handläggande åklagare på Riksenheten för polismål kommer att bli överåklagare Björn Ericson, som nu ska sätta sig in i ärendet. Bakgrundsfakta Riksenheten för polismål handlägger misstankar om brott av poliser, men även vissa misstankar om brott av andra tjänstemän, som åklagare, domare och riksdagsledamöter. Riksenheten mot korruption handlägger misstankar om muta och bestickning samt brott som har samband med sådan brottslighet. Uppdaterat 10 oktober kl. 17.00 Riksenheten för polismål kommer att få över handlingarna i ärendet under tisdagen den 11 oktober. Därefter kommeröveråklagare Björn Ericsonoch chefsåklagare Stefan Göransson att kunna lämna information.

Chefsåklagare Alf Johansson har ingen ny information att lämna för tillfället. Det går heller inte att bedöma när information kan lämnas.

Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag har chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption beslutat att samlafakta för att bedöma om det finns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet attta in faktatogs fredag den 7 oktober. Alf Johansson kan för närvarande inte bedöma när ny information kan lämnas.

Idag publiceras rättspromemorian ”Påföljd för mord – en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009”. En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt.

Idag publiceras rättspromemorian "Påföljd för mord - en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009". En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt. Ändringen i straffskalan innebär att straffet för mord numera är fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller fängelse på livstid. Avsikten med Åklagarmyndighetens sammanställning har varit att undersöka i vilken omfattning lagstiftarens intentioner bakom straffskaleändringen har beaktats. Syftet med lagändringen är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord genom att göra det möjligt för domstolarna att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet och att döma ut betydligt högre tidsbestämda straff än tidigare. Straffskalan för mord ska användas fullt ut och fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt. I den promemoria som Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg tagit framrefereras 81 domar avseende 46 mordfall. År 2007 gjordes en motsvarande sammanställning (RättsPM2007:16). Då konstaterades att tingsrätterna och hovrätterna i samtliga fall var överens om straffmätningen. Av den nya promemorian framgår att domstolarna numera inte är helt samstämmiga. Denna förändring kan förklaras med att domstolarna i tiden före den 1 juli 2009 bara hade två val - fängelse i tio år eller på livstid - medan nuvarande mordparagraf öppnar helt andra möjligheter för att bedöma brottets egentliga straffvärde.Läspromemorian i sin helhet via länk i högerspalten.

RÅ yrkar att HD ska skärpa det straff på fyra års fängelse som en tilltalad fick för att ha transporterat och förvarat 97 kg cannabisharts.

Tingsrätten dömde en tilltalad för grovt narkotikabrott bestående i transport och förvaring av 97 kg cannabisharts. Påföljden bestämdes till nio års fängelse. Sedan den tilltalade överklagat sänkte hovrätten straffet till fyra års fängelse. Hovrätten motiverade straffsänkningen med att den övre delen av straffskalan inte var avsedd för fall som detta där den tilltalade endast haft en inskränkt roll i narkotikahandeln. RÅ har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa straffet.

Utredningen kring misstänkta mord på två barn i Sigtuna pågår. En kvinna har anhållits.

Senast i morgon klockan 12 ska kammaråklagare Ellen Aule ha tagit ställning till om häktningsframställan ska lämnas in till Attunda tingsrätt. I nuläget kan ingen ytterligare infomation om ärendet ges och åklagaren kan inte svara på frågor om utredningen.

En person har dömts till dagsböter för barnpornografibrott (ringa brott) för innehav av 39 stycken tecknade bilder (så kallade mangateckningar).

Fråga är bland annat om bilderna skildrar barn och om de är att anse som pornografiska i lagens mening.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström har begärt fyra män häktade för förberedelse till mord.

Häktningsförhandlingarna äger rum i Göteborgs tingsrätt under onsdagen den 14 september, där också själva häktningsframställningarna finns tillgängliga. Åklagaren kan intege någon ytterligare information för tillfället, men kommer att kunna lämna information efter häktningsförhandlingarna.

Utredningen pågår vilket betyder att förhör och andra utredningsåtgärder vidtas. De fyra personer som greps lördagen den 10 september i Göteborg är anhållna på sannolika skäl misstänka för förberedelse till terroristbrott.

Gripandet, som skedde med hjälp av Nationella Insatsstyrkan och Polismyndigheten i Västra Götaland, gick lugnt tillväga. Förundersökningsledare och vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål måste på tisdag den 13 september bestämma om de ska försättas på fri fot eller begäras häktade.Utredningen är fortfarande i ett tidigt skede och förundersökningssekretess råder. Varken Säkerhetspolisen eller förundersökningsledaren Agnetha Hilding Qvarnström, kan därför för närvarande ge någon ytterligare information.Alla som har tips kan ringa Polisens tipstelefon 114 14. Säkerhetspolisen gör bedömningen att det i nuläget inte finns någon anledning till allmän oro eller säkerhetshöjande åtgärder generellt i samhället.

Med anledning av gripandena i Göteborg gör åklagaren ett uttalande.

- Utredningen är ännu i ett mycket tidigt stadium och det går därför inte att lämna någon information. Jag kanför närvarandeinte bedöma när information kommer att kunna ges, säger förundersökningsledare Agneta Hilding Qvarnström. Informationen på webbplatsen kommer att uppdateras när mer information kan lämnas.