Måndag den 20 juni väcks åtal mot de ordningsvakter som misstänks för bland annat misshandel vid två restauranger på Avenyn i Göteborg.

Ordningsvakterna är misstänkta för misshandel mm. vid ett stort antal tillfällen. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl på Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för frågor om åtalet måndag den 20 juni klockan 14.00-16.00 på telefon 031-739 41 34.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi några olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det en beredningsassistent på åklagarkammaren i Göteborg som berättar om sitt arbete, bl.a. om hur samarbetet med åklagarna går till.

Åtalet mot läkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus kommer inte att läggas ned. Detta följer av vice överåklagare Mikael Björks beslut att inte göra en överprövning.

Den 1 februari 2010 väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats och åtalet justerats till att i andra hand avse försök till dråp. Den offentlige försvararen har begärt att åtalet ska läggas ned. Chefsåklagare Peter Claeson har beslutat att inte göra så och överlämnat ärendet till Utvecklingscentrum Göteborg. Vice överåklagare Mikael Björk har den 9 juni 2011 beslutat att inte göra en överprövning av beslutet. Åtalet står därför fast. I övrigt har Mikael Björk inga kommentarer att lämna.

Åtal har väckts i dag för grovt mutbrott och grov bestickning i ärendet om ersättningar i samband med att den nya nationalarenan för fotboll byggs.

Chefsåklagare Alf Johansson vid Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption har i dag väckt åtal i ärendet om ersättningar till en tjänsteman vid Solna stad från ett bolag som deltar i uppförandet av den nya nationalarenan för fotboll i Solna. Tjänstemannen åtalas för grovt mutbrott. Företrädare för bolaget och en förtroendevald vid Solna stad åtalas för grov bestickning. Den förtroendevalde åtalas i andra hand för medhjälp till grovt mutbrott. Åklagaren yrkar även 2 miljoner kronor i företagsbot från bolaget samt riktar förverkandeyrkande mot tjänstemannen och dennes eget bolag med ca 1 miljon kronor. Åtalet är väckt vid Solna tingsrätt. Pressträff För att besvara eventuella frågor anordnar Riksenheten mot korruption pressträff i dag den 8 juni. Tid: kl 13:00 Plats: Riksenhetens lokaler på Hantverkargatan 25 A i Stockholm. OBS: De som önskar delta vid pressträffen anmäler sig vid ankomsten i receptionen på plan 5.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har beslutat att lägga ner förundersökningen om olovlig underrättelseverksamhet och vapenbrott.

Det var efter medieuppgifter om att agenter från annat land opererat på svensk mark som en amälan kom in till Åklagarkammaren för säkerhetsmål den 26 maj 2011. Den utredningen lägg nu ner. Läs mer i beslutet.

Den 12-13 juli kommer High Court i London, England att behandla det överklagande som Assange har lämnat in mot beslutet att överlämnas till Sverige.

.

Högsta domstolen beviljar resning till fördel för en morddömd man och till nackdel för hans föräldrar.

Högsta Domstolen beslutade den 6 maj att bevilja resning i ett mycket uppmärksammat mordmål från 2006, där en ung man åtalades och dömdes för mord och där hans föräldrar som också hade åtalats friades. Mordet ägde rum i Högsby i Småland. Den dömde mannen begärde resning i november 2009. Riksåklagaren motsatte sig inte resning och har också ansökt om resning till nackdel för hans föräldrar. HD:s beslut innebär att man går på riksåklagarens linje och alltså beviljar resning till förmån för den unge mannen och till nackdel för hans föräldrar. Den nya bevisning som framkommit är sådan att föräldrarna "sannolikt skulle ha dömts för mordet om bevisningen hade förelegat vid rättegången", skriver Högsta Domstolen (mål nr Ö 5120-09 samt Ö 867-10). Resningen innebär att den tidigare domen från Göta hovrätt har undanröjts. Målet ska tas upp igen i hovrätten, både mot den tidigare dömde och mot hans föräldrar. Så vitt det är känt är det första gången HD beviljar resning till nackdel för frikända personer. Vad händer nu? Förundersökningen är sedan tidigare återupptagen och beräknas pågå ytterligare några veckor. Flera olika utredningsåtgärder återstår att genomföra. Eftersom den gamla hovrättsdomen är undanröjd ska målet därefter sättas ut till förhandling i Göta hovrätt. Någon ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2010. Enhetens verksamhet skiljer sig i flera avseenden från åklagarverksamheten i övrigt, vilket också återspeglas i resultaten.

Riksenheten för polismål är en nationell operativ enhet inom Åklagarmyndigheten med uppgift att handlägga främst ärenden om brott av polisanställda, men också bland annat åklagare, domare och riksdagsledamöter. Enheten biträds av i utredningsarbetet av Rikspolisstyrelsens nationella internutredningsverksamhet och verkar därmed självständigt och avskiljt från övrig polis- och åklagarverksamhet. Alla utredningar leds av åklagare En väsentlig skillnad mot annan åklagarverksamhet är att samtliga utredningar om polismål leds av åklagare, oavsett brottets art. Vidare ska inte bara brottsanmälningar bedömas av åklagare, utan också klagomål. Detta bidrar bland annat till att lagföringsandelen, dvs. andelen anmälda misstankar som leder till åtal mm., är väsentligt lägre än för annan åklagarverksamhet. Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 6 513 år 2008 till 7 343 år 2010. Ökningen består i stort sett enbart av en ökning av antalet polismål, medan anmälningar mot åklagare och domare varit konstant. Av ökningen utgör ungefär hälften trafikbrott, främst sådana där poliser under utryckning har överskridit hastighetsbegränsningarna och registrerats av hastighetskamera. 64 domar meddelades under 2010 Under 2010 meddelades 64 domar där åklagare vid Riksenheten vid polismål varit part. Av dessa har 37 domar avsett brott i tjänsten och 27 brott på fritiden. För tjänstebrotten har åtalet bifallits i cirka 70 procent av fallen, vilket är lägre än i vanlig åklagarverksamhet, där bifallsprocenten är cirka 90-95 procent. Av de 27 fritidsbrotten utgjordes 26 av fällande domar och en av ogillat åtal. I rapporten redovisas några av de mer uppmärksammade ärenden som enheten har handlagt under året, liksom resultatet av ett antal åtal för tjänstefel. En jämförelse med motsvarande verksamhet i Norge görs också.

Den 13-14 april 2011 arrangerar Riksenheten mot korruption ett nordiskt seminarium om korruption. I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff om korruptionen i Norden

I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff där det ges möjlighet att få mer information om hur korruptionen i Norden ser ut. Vid pressträffen medverkar överåklagare Gunnar Stetler och chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption samt Staffan Andersson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Växjö. Pressträffen kommer bland annat att beröra frågor som: hur påverkas vi av ett ökat internationellt fokus på korruptionsfrågor?hur påverkas omfattningen av korruption av ökad offentlig verksamhet i privat regi?och påverkar detta möjligheten att utreda korruptionsbrott? - Vi är inte så förskonade från korruption i Norden som vi gärna vill tro. Kulturellt står vi nära varandra och våra erfarenheter är därför likartade, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption i Sverige. Tid: onsdagen 13 april klockan 12.30 Plats: Nordic Light Hotel, Vasaplan 7, Stockholm Observera att föranmälan till pressträffen måste göras till Malin Björk 010-562 50 58, eller via e-post: [email protected]älkomna!

Sekretessbedömningarna har ifrågasatts i det uppmärksammade mordärendet i Örebro. Chefsåklagare Fredrik Jonasson lämnar en kommentar.

I det mordärende i Örebro, där en misstänkt tagit sitt liv, har åklagaren kritiserats för att ha lämnat ut viss information till medierna.Efter detta har åklagarkammaren beslutat att inte lämna ut något ytterligare material från förundersökningen. Även detta har kritiserats och åklagaren har misstänkliggjorts. Beslutet att inte lämna ut något material har fattats av chefsåklagare Fredrik Jonasson. - Prövning av sekretessfrågor innebär ofta en svår avvägning mellan olika intressen. Särskilt komplicerad blir sekretessprövningen i ett ärende som detta, där förundersökningen fortfarande pågår, säger Fredrik Jonasson, chef för åklagarkammaren i Örebro. Med hänsyn till att utredningen fortfarande pågår och till de berörda personerna, lämnar åklagarkammaren för närvarande inte ut några handlingar.