Åklagarmyndighetens redovisade arbetstid inom området var den högsta sedan 2017. Tre stora ärenden stod i fokus vilket resulterade i omfattande lagföring och ledde till ett större internationellt samarbete. Årets lagföring utifrån meddelade tingsrättsdomar omfattade 271 åtalade, 140 fängelsedömda och 341 års utdömd fängelsetid.
– Arbetstrycket har varit mycket högt under året och antalet frihetsberövade i ärenden på Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet har aldrig varit högre, säger riksåklagare Petra Lundh.
Arbetet under det andra halvåret präglades till stor del av att polis och åklagare fick möjlighet att ta del av det franska Encrochat-materialet.
– Materialet från Encrochat är omfattande och kräver stora resurser, men det ger också en unik inblick i hur de kriminella arbetar och samtalar med varandra. Materialet har haft, och kommer även framöver ha, mycket stor betydelse för arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger Petra Lundh.
Åklagarmyndigheten har sedan flera år ett regeringsuppdrag att myndighetsgemensamt arbeta för att följa pengarna i brottsutredningar. Åklagare lägger också allt mer fokus på att återta vinster från kriminell verksamhet. Inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen förverkades 13 miljoner kronor under 2020, vilket är en relativt hög summa.
– Vi har nu fått möjlighet att anställa fler åklagarrevisorer som stödjer åklagarna i arbetet med att hitta brottsvinster. Det gör att vi kan bli ännu bättre på att ta tillbaka brottsvinster, säger Petra Lundh.
Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen är på uppdrag av regeringen.
De samverkande myndigheterna ska gemensamt bekämpa den organiserade brottsligheten. Fokus ska ligga på bekämpning av allvarlig och samhällshotande organiserad brottslighet, och mot organiserad brottslighet i lokalsamhället med särskilt fokus på utsatta områden.
Myndigheterna som ingår i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.
Den gemensamma rapporten (pdf)
Åklagare som arbetar med ungdomar som brottsoffer, vittnen och misstänkta tycker att det är viktigt att unga människor har kunskap om rättsprocessen och att de har förtroende för rättsväsendet. Därför har Åklagarmyndigheten tagit fram ett utbildningsmaterial om rättsprocessen för gymnasieelever.
Läs merAvfallsbrottslighet räknas som den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU efter vapen och narkotika. Samtidigt bygger lagstiftningen i miljöbalken till stor del på egenkontroller och att företag vill göra rätt. Men nu växlar Sverige upp. På regeringens uppdrag ser tio myndigheter över vilka förändringar som behövs för att möta den ökande brottsligheten.
Läs merMyndighetssamverkan ledde fram till fällande dom om människoexploatering i ett fall med bärplockare i Västerbotten.
Läs merUtländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.
Läs mer