Riksåklagarens uppgift som åklagare i Högsta domstolen syftar till att få fram en tydlig praxis i frågor som är av betydelse för åklagarverksamheten. Av det skälet upprättas varje år en lista, kallad Prioriterade prejudikatfrågor, över vilka frågor som bedöms som särskilt viktiga att Högsta domstolen uttalar sig om.
Listan omfattar frågor där praxis saknas, är otydlig eller behöver ändras. I listan tas också upp ny lagstiftning som ofta tillämpas av åklagare och där det finns skäl att följa hur praxis utvecklas.
Läs mer om vilka frågor som är aktuella i materialet Prioriterade prejudikatfrågor 2023 (pdf).
Åklagare som arbetar med ungdomar som brottsoffer, vittnen och misstänkta tycker att det är viktigt att unga människor har kunskap om rättsprocessen och att de har förtroende för rättsväsendet. Därför har Åklagarmyndigheten tagit fram ett utbildningsmaterial om rättsprocessen för gymnasieelever.
Läs merAvfallsbrottslighet räknas som den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU efter vapen och narkotika. Samtidigt bygger lagstiftningen i miljöbalken till stor del på egenkontroller och att företag vill göra rätt. Men nu växlar Sverige upp. På regeringens uppdrag ser tio myndigheter över vilka förändringar som behövs för att möta den ökande brottsligheten.
Läs merMyndighetssamverkan ledde fram till fällande dom om människoexploatering i ett fall med bärplockare i Västerbotten.
Läs merUtländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.
Läs mer