Den stat som önskar få en misstänkt eller dömd person utlämnad från Sverige ska lämna in en begäran om utlämning till Justitiedepartementet.
Om det efter kontroll på Justitiedepartementet framgår att det är uppenbart att begäran ska avslås, till exempel därför att den eftersökta personen är svensk medborgare, ska regeringen omedelbart avslå framställningen.
I annat fall skickas ärendet till riksåklagaren som ska yttra sig över förutsättningarna för utlämning. Om personen som begärs utlämnad inte motsätter sig utlämning skickas riksåklagarens yttrande direkt till regeringen som fattar beslut.
Om personen motsätter sig utlämning, ska Högsta domstolen pröva om utlämningen kan beviljas enligt de krav som finns i utlämningslagen. Högsta domstolen överlämnar sedan ärendet till regeringen för beslut.
I utlämningslagen finns ett antal hinder mot utlämning. Exempel på sådana hinder kan vara;
En begäran om utlämning kan även avslås om utlämningen skulle strida mot Europakonventionen eller Barnkonventionen.
När utlämning beviljas kan vissa villkor ställas upp. Till exempel får den som utlämnas inte, utan medgivande av regeringen, åtalas eller straffas i den andra staten för något annat brott som begåtts före utlämningen (den så kallade specialitetsprincipen). Ett medgivande från regeringen krävs också om en person ska vidareutlämnas till en annan stat. Den som utlämnas får inte heller straffas med döden.
Åklagare som arbetar med ungdomar som brottsoffer, vittnen och misstänkta tycker att det är viktigt att unga människor har kunskap om rättsprocessen och att de har förtroende för rättsväsendet. Därför har Åklagarmyndigheten tagit fram ett utbildningsmaterial om rättsprocessen för gymnasieelever.
Läs merAvfallsbrottslighet räknas som den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU efter vapen och narkotika. Samtidigt bygger lagstiftningen i miljöbalken till stor del på egenkontroller och att företag vill göra rätt. Men nu växlar Sverige upp. På regeringens uppdrag ser tio myndigheter över vilka förändringar som behövs för att möta den ökande brottsligheten.
Läs merMyndighetssamverkan ledde fram till fällande dom om människoexploatering i ett fall med bärplockare i Västerbotten.
Läs merUtländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.
Läs mer