Särskilda åklagarkammaren är direkt underställd riksåklagaren och avskild från annan åklagarverksamhet.
– Vi inleder alltid en förundersökning direkt och vi hör ofta både polisen som skjutit och poliskollegor som varit på plats för att bilda oss en uppfattning om vad som har hänt. De får berätta utan att någon är delgiven misstanke om brott. Med det som utgångspunkt ställer vi oss frågan om det varit ett brott eller inte, säger Anders Jakobsson (bilden) som är chef för Särskilda åklagarkammaren.
Det här är nya rutiner som utarbetats. Tidigare skrev de inblandade poliserna en promemoria, numera hörs de upplysningsvis så snart som möjligt för att öka bevisvärdet och förbättra objektiviteten.
Om det finns vittnen hörs de också, även dörrknackning kan ske och man tar in radiotrafiken och aktuella filmer för analys. De vapen och magasin som använts tas i beslag.
– Om den skjutna är skadad hörs den personen som målsägande och rättsintyg inhämtas. Om personen avlidit tar vi in utlåtande från rättsläkaren. Vidare görs alltid en teknisk undersökning på platsen för skjutningen.
Parallellt med utredningen om polisens agerande pågår ett grundärende hos Polismyndigheten om händelsen som föranledde att polisen använde vapen. De två utredningarna hålls medvetet tydligt isär. Åklagarna på Särskilda åklagarkammaren arbetar med utredare på polisens avdelning för särskilda utredningar, som är fristående från övriga Polismyndigheten.
Reglerna för polisers befogenheter kan vara svåra att tillämpa och det finns ofta gränsdragningsfrågor i förhållande till grundlagarna, mänskliga rättigheter och hur en polis får använda våld.
Vilka hänsyn tar ni när ni utreder de här brottsmisstankarna?
– Vi tittar alltid på själva situationen som sådan och gör en helhetsbedömning. När det gäller denna typ av händelser finns en betydande marginal innan en bedömning som polisen gör är så fel att den kan anses grunda ansvar för vållande till annans död eller tjänstefel, berättar Anders Jakobsson.
Foto: Thomas Carlgren
Åklagare som arbetar med ungdomar som brottsoffer, vittnen och misstänkta tycker att det är viktigt att unga människor har kunskap om rättsprocessen och att de har förtroende för rättsväsendet. Därför har Åklagarmyndigheten tagit fram ett utbildningsmaterial om rättsprocessen för gymnasieelever.
Läs merAvfallsbrottslighet räknas som den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU efter vapen och narkotika. Samtidigt bygger lagstiftningen i miljöbalken till stor del på egenkontroller och att företag vill göra rätt. Men nu växlar Sverige upp. På regeringens uppdrag ser tio myndigheter över vilka förändringar som behövs för att möta den ökande brottsligheten.
Läs merMyndighetssamverkan ledde fram till fällande dom om människoexploatering i ett fall med bärplockare i Västerbotten.
Läs merUtländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.
Läs mer