Fler än 200 miljoner flickor och kvinnor i världen beräknas vara könsstympade. Det finns ingen uppgift om hur många som finns i Sverige. Sedan 1982 har vi haft en lag om förbud mot könsstympning. Ändå har sedan dess endast fem åtal väckts och fyra fällande domar meddelats.
Åklagarmyndigheten har gjort en granskning av samtliga könsstympningsärenden som kommit in till myndigheten mellan 2015 och 2021. Det handlar om 308 brottsmisstankar i 147 ärenden. Av granskningsrapporten framkommer bland annat att det, tvärtom mot vad man skulle kunna tro, är svårt att medicinskt slå fast om en flicka eller kvinna utsatts för könsstympning. Det gör att många utredningar läggs ned efter det att en läkarundersökning gjorts. Rapporten visar också att tidpunkt och plats för det misstänkta brottet oftast är okända, vilket ökar svårigheten att utreda.
Granskningen är föranledd av ett regeringsuppdrag som Åklagarmyndigheten, tillsammans med flera andra myndigheter, fick i april 2021 om att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor.
Eftersom brottsanmälningarna är relativt få och brotten svårutredda kommer myndigheten, som ett resultat av granskningen, att uppdatera och komplettera det metodstöd som finns på området för åklagare. Rapporten föreslår också en översyn av beslutsmallarna i åklagarnas ärendehanteringssystem. Fortsatt och utökad samverkan med andra myndigheter är en annan slutsats som dras.
I regeringsuppdraget deltar myndigheten i ett arbete som leds av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom ramen för detta arbete ska olika informationsinsatser genomföras, både mot personer har utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning och mot yrkesverksamma som kan komma i kontakt med kvinnor och flickor i riskzonen.
Åklagare som arbetar med ungdomar som brottsoffer, vittnen och misstänkta tycker att det är viktigt att unga människor har kunskap om rättsprocessen och att de har förtroende för rättsväsendet. Därför har Åklagarmyndigheten tagit fram ett utbildningsmaterial om rättsprocessen för gymnasieelever.
Läs merAvfallsbrottslighet räknas som den tredje största inkomstkällan för kriminella nätverk inom EU efter vapen och narkotika. Samtidigt bygger lagstiftningen i miljöbalken till stor del på egenkontroller och att företag vill göra rätt. Men nu växlar Sverige upp. På regeringens uppdrag ser tio myndigheter över vilka förändringar som behövs för att möta den ökande brottsligheten.
Läs merMyndighetssamverkan ledde fram till fällande dom om människoexploatering i ett fall med bärplockare i Västerbotten.
Läs merUtländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.
Läs mer