Åtal har i dag väckts mot tre personer som misstänks för mordförsök den 15 september 2021 i stadsdelen Ryd i Linköping. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i dag.

Tre män i åldrarna 19-25 år åtalas för mordförsöket som skedde utomhus i Ryd den 15 september 2021. I samband med händelsen blev en man i 20-årsåldern skjuten i huvudet. Mannen klarade sig utan livshotande skador vilket åklagaren bedömer var en ren tillfällighet. De tre männen åtalas för att ha begått gärningen tillsammans och i samförstånd. Männen åtalas även för grovt olaga hot mot ytterligare en man som befann sig i närheten vid skjutningen. – Vad gäller motiv till gärningen har vi inte kunnat dra några säkra slutsatser. Min uppfattning är dock att utredningen visat att inblandade personer rör sig i en miljö som kan kopplas till kriminella grupperingar, säger kammaråklagare Emma Högström som är förundersökningsledare. Bevisningen består bland annat av en kortare film som säkrats efter att ett vittne filmat med sin mobiltelefon. Filmsekvensen har jämförts mot övervakningsfilmer som säkrats från Ryds centrum. Ett stort antal vittnesförhör har hållits under förundersökningen och ett relativt stort antal vittnen kommer att höras i samband med rättegången. – Utredningen har bedrivits med noggrannhet och uthållighet. Nästa steg i processen är att låta tingsrätten pröva åtalet, avslutar kammaråklagare Emma Högström. Målnummer i Linköpings tingsrätt: B 3794-21. Rättegången inleds preliminärt under vecka 5. Kontakt Emma Högström är tillgänglig för media i dag, torsdag, kl. 9.45-10.45.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man är anhållen på sannolika skäl misstänkt för grovt koppleri. Mannen anhölls under tisdagen efter ett tillslag mot en massagesalong i centrala Stockholm.

Förundersökningen leds av kammaråklagare Christina Voigt i samarbete med Människohandelssektionen i Polisregion Stockholm. – I utredningen finns underlag för att identifiera flera köpare av sexuella tjänster som besökt salongen, säger kammaråklagare Christina Voigt. Senast på fredag kl. 12 ska åklagaren ta ställning till om den misstänkta ska begäras häktad eller släppas på fri fot. När mer information går att lämna görs det i ett nytt pressmeddelande. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 826-22.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Södertörns tingsrätt meddelar på onsdag den 19 januari kl. 11 dom i målet där tre män är åtalade för mord på en ung man på Årstabron i Stockholm. Händelsen ägde rum den 17 september 2020 och enligt åklagaren är mordet begånget i en gängkriminell miljö. Åklagaren är tillgänglig för media när dom meddelats.

Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 18003-20.  Kontakt Kammaråklagare Lisa dos Santos är tillgänglig för media på 010-562 53 13 på onsdag den 19 januari kl. 11.15-15.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har väckt åtal vid Luleå tingsrätt för mord på en kvinna den 30 juli i fjol. En 20-årig man med kopplingar till kriminella nätverk i Stockholm åtalas för mord och tre andra män för medhjälp till mord.

De fyra männen förnekar all delaktighet i mordet. Bevisningen består till största del av vittnesuppgifter och kartläggning av telefontrafik. Tingsrättens målnummer: B 2229-21. Kontakt Kammaråklagare Jonas Fjellström är tillgänglig för media från klockan 13 i dag, 010-562 64 63.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Kammaråklagare Adrien Combier-Hogg har i dag måndag den 17 januari väckt åtal mot en man misstänkt för bl.a. grov våldtäkt mot barn, våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt barnpornografibrott. Åklagaren är tillgänglig för media.

Den tilltalade mannen häktades den 6 december 2019 för bland annat våldtäkt mot barn och har varit häktad sedan dess. Åtalet som väcks i dag rör målsäganden utanför Sverige, och omfattar 41 målsäganden, nästan alla barn, varav 24 av dem har kunnat identifieras under förundersökningen. Mannen har nyligen dömts i hovrätten i ett tidigare åtal avseende nio målsäganden i Sverige för sammanlagt 125 brott, bland annat för grov våldtäkt mot barn, fyra fall av grovt barnpornografibrott och fem fall av våldtäkt mot barn. Bakgrund I slutet av 2018 och under 2019 fick svensk polis in anmälningar från tre flickor i Sverige och en flicka i USA om att de hade blivit utsatta för hot och tvång på internet. Alla uppgav att de utsatts för ungefär samma sak: En person hade förmått dem att skicka lättklädda bilder på sig själva till personen och att denne sedan hade hotat med att sprida bilderna om flickorna inte deltog i ytterligare sexuella poseringar och utförde sexuella handlingar på sig själva. Uppgifter i anmälningarna gjorde att polisen under hösten 2019 kunde identifiera den misstänkta gärningsmannen som en då 26-årig man boende i Malmö. Ett tillslag mot mannens bostad med polisen insatsstyrka och it-forensiker genomfördes i början av december 2019 och i samband med detta togs mannens dator, mobiltelefon och annan teknisk utrustning i beslag. Han häktades vid samma tid. Utmaning att identifiera de drabbade När Malmöpolisens utredare gick igenom den misstänktes beslagtagna dator upptäckte de snart att den innehöll en stor mängd filmer och bilder på vad som verkade vara egenproducerat övergreppsmaterial med barn. Materialet har skapats genom att den misstänkte i realtid har sparat ned det som sker på hans datorskärm med hjälp av en särskild programvara som möjliggör detta utan att det syns hos den andra parten. Målsägandena har därmed inte känt till att de blivit filmade av den misstänkte. Den totala mängden misstänkt övergreppsmaterial uppgår till drygt 140 timmar och avser drygt 120 olika personer. Den stora majoriteten av de utsatta målsägandena verkar ha befunnit sig utanför Sverige och övergreppen har främst skett på populära kommunikationsplattformar som Discord, Omegle, Snapchat och Skype. – Den största utmaningen under förundersökningen har varit att identifiera målsägandena, särskilt de som befinner sig utanför Sverige. Dessvärre har den begärda internationella rättsliga hjälpen angående data från de olika internetplattformarna inte gett det resultat vi inledningsvis hoppades på, säger kammaråklagare Adrien Combier-Hogg vid Malmö åklagarkammare. Komplicerat utredningsläge Genom Malmöpolisens arbete tillsammans med rättslig hjälp från en mängd olika länder har till slut målsäganden – nästan bara barn – kunnat identifieras i Sverige, Danmark, Estland, England, Skottland, Irland, Tyskland, USA, Ryssland, Argentina, Australien och Belgien. De flesta av de identifierade målsägandena har sedan förhörts i sina respektive hemländer av lokala myndigheter efter svensk begäran om internationell rättslig hjälp. – Processerna utomlands har varit utdragna, särskilt i USA och inte minst pga. den rådande pandemin. Och den data vi fått från plattformarna har i slutänden varit väldigt knapphändig. Därför är det främst polisen i Malmö som på egen hand, genom noggrant utredningsarbete, har lyckats identifiera målsägandena. Utan detta arbete hade många av dem troligtvis aldrig fått någon rättslig upprättelse för de allvarliga brott de utsatts för, säger Adrien Combier-Hogg. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 11716-19. Huvudförhandlingen startar den 28 januari och väntas pågå i drygt tre månader. (Målnummer i Hovrätten över Skåne och Blekinge i det tidigare åtalet mot svenska målsäganden: B 2775-21.)  Kontakt Kammaråklagare Adrien Combier-Hogg är tillgänglig för media på telefon 010-562 55 17 i dag måndag 17 januari kl.11–16.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagare har i dag åtalat nio personer för bland annat synnerligen grovt narkotikabrott, grovt dopningsbrott, brott mot läkemedelslagen, brott mot lagen om handel med läkemedel och grovt penningtvättsbrott. Åklagare och polis är tillgängliga för media.

Sex av de åtalade personerna har i olika stor omfattning varit delaktiga i en eller flera verksamheter som sålt narkotika, dopningspreparat och läkemedel i Sverige. Försäljningen har skett genom internetsajter på det öppna internet samt även genom den krypterade marknadsplatsen Flugsvamp 3.0 på Darknet. Totalt berörs åtminstone fyra kända internetsajter. – Försäljningen av narkotika och dopningspreparat har varit mycket organiserad och omfattande samt genererat stora brottsvinster. Den har skett genom svårupptäckta, krypterade nätverk, men även till viss del på det öppna internet. Det har möjliggjort att narkotika, dopningspreparat och läkemedel enkelt kunnat spridas till ett mycket stort antal personer utan kontroll över vilka dessa personer är, deras hälsotillstånd eller deras ålder, säger kammaråklagare Petra Hallin vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Enligt åtalet uppgår försäljningen till drygt 1,7 miljoner narkotikaklassade tabletter, samt ett hundratusental narkotiska tabletter i beslag. Vad gäller dopningspreparaten har även beslagen där varit mycket omfattande och uppgår till överstigande 750 000 enheter dopningspreparat.  Polisen i Fyrbodal har bedrivit ett omfattande spaningsarbete mot de inblandade och samverkat med såväl regionala som nationella enheter. Totalt har utredningen kunnat identifiera närmare 5 000 köpare av narkotika, dopningspreparat och läkemedel. Arbetet med att utreda köparnas brottsliga gärning fortgår. – Utredningen har varit mycket omfattande och pågått under lång tid. Den visar att det inte är säkert att köpa narkotika på internet, vilket framgår gång på gång i polisens utredningar, säger poliskommissarie Per Björkman, spaningsledare i polisområde Fyrbodal. Två män, som enligt åtalet är huvudmän i målet, har varit frihetsberövade sedan februari 2021. I den brottsliga verksamheten misstänks dessa två ha rekryterat personer som hjälpt till med försäljningen. – Flera av de tilltalade har kopplingar till ett större svenskt företag, varav de två häktade har högre befattningar inom företaget. Dessa två har använt sig av sin arbetsgivare genom att bl.a. ha gjort beställningar och tagit emot försändelser i företagets namn samt haft fysiska möten och förvarat dopningspreparat i lokalerna, säger kammaråklagare Rebecca Budell vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Tre av de nio åtalade personerna är åtalade för grovt penningtvättbrott. Samtliga tilltalade har haft den brottsliga verksamheten geografiskt baserad runtom i Västsverige. Enligt åtalet finns det en större organisation bakom den nu aktuella gruppen av åtalade där ytterligare personer kan komma att misstänkas för inblandning. Ärendet har också utmynnat i ett antal separata förundersökningar vilket lett till att sex personer är lagförda för bl.a. grova narkotikabrott och grova dopningsbrott i olika tingsrätter i landet. Polis och åklagares arbete har resulterat i att flera av de berörda försäljningssajterna numera är nedstängda. – Att gärningsmännen har rekryterat personer till sin försäljning utifrån sin professionella yrkesroll samt att de inte haft någon kontroll på till vilka de säljer till gör det extra allvarligt. Många av de personer som är köpare av dopningsmedlen och narkotikan lever ett till synes vanligt liv. I några fall är narkotikan beställd i deras barns namn, säger poliskommissarie Per Björkman, spaningsledare i polisområde Fyrbodal. Samarbetet mellan polis och åklagare har fungerat bra och utrednings- och spaningsarbetet som polisen gjort i ärendet har varit avgörande för att få dessa personer lagförda. Förundersökningen är omfattande och har varit mycket resurskrävande. Polisen tror sig ha stoppat ett av de viktigaste nätverken som säljer narkotika och dopningspreparat på internet. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 2009-21. Åklagarna som är ansvariga för ärendet är tillgängliga för media på telefon i dag fredag den 14 januari kl. 13-14. Kammaråklagare Petra Hallin, 010-562 65 03 Kammaråklagare Rebecca Budell, 010-562 71 61 Kommissarie Per Björkman i polisområde Fyrbodal nås i dag kl. 11-16 på 010-56 52547. Fakta Darknet är ett paraplybegrepp som beskriver delar av Internet som inte är avsedda för offentlig visning. Darknet är ofta förknippat med den krypterade delen av webben, där ip-adresser anonymiseras och användares aktivitet är svår att spåra.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har åtalat en 49-årig kvinna misstänkt för grov krigsförbrytelse och folkrättsbrott, grovt brott. Hon är häktad sedan den 23 september 2021 och misstänks för att tillsammans och i samförstånd med andra ha använt ett barn under 15 år som barnsoldat. Åklagarna är tillgängliga i eftermiddag.

Kvinnan åtalas för att hon som vårdnadshavare och förälder fört sin son, född i maj 2001, till Syrien i april 2013. Hon är misstänkt för att ha tillsett att sonen under perioden den 1 augusti 2013 till den 27 maj 2016, då han fyllde 15 år, i Syrien rekryterats och kontinuerligt använts för att direkt delta i fientligheter som utförts av väpnade grupper, däribland terroristorganisationen IS. Kvinnan åtalas för att hon möjliggjort att han kunnat rekryteras och användas som barnsoldat från det att han var 12 år till dess att han fyllde 15 år. Detta är första gången åtal väcks i Sverige för brottet krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat. – Utredningen ger stöd för att sonen under tiden han bott hemma utbildats och tränats för att delta i fientligheterna, att han utrustats med militär utrustning samt militära vapen och att han använts i strid och för propagandasyfte samt för andra uppdrag som utgjort ett led i krigföringen, säger kammaråklagare Reena Devgun. Kvinnan anlände till Sverige i december 2020 och häktades initialt för misstanke om äktenskapstvång begånget i Syrien. Den förundersökningen är numera nedlagd. – Det finns ett absolut förbud mot att använda barn under 15 år för direkt deltagande i fientligheterna under en väpnad konflikt. Det straffbara området innefattar inte bara att använda barn i strid utan kan avse en rad olika förfaranden kopplade till krigföringen som att hålla utkik, spionera eller använda barn som lockbete, kurirer eller vakter, säger kammaråklagare Karolina Wieslander. Åklagarna har bedömt gärningen som grov bland annat med hänsyn till att kvinnan har haft ett särskilt ansvar för pojken, att han rekryterades och användes som barnsoldat av en terroristorganisation som tillämpat en krigföring som varit synnerligen hänsynslös och brutal, att pojken användes för stridsuppdrag och utrustades med militära vapen samt att han genom gärningen försatts i livsfara. Kvinnan förnekar alla anklagelser. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 20218-20. Kontakt Åklagarna är tillgängliga i dag tisdag den 4 januari kl. 14-15 för i första hand telefonintervjuer. Ett ytterst begränsat antal fysiska intervjuer kommer kunna genomföras. Alla intervjuer måste bokas på [email protected] senast kl. 12 i dag. Meddela då om du önskar telefonintervju eller fysisk intervju. Endast en intervju per mediehus. När redaktionen anmält intresse återkommer vi med exakt tidpunkt för när intervjun kan ske. Kammaråklagare Reena Devgun, förundersökningsledare Kammaråklagare Karolina Wieslander, biträdande förundersökningsledare. Om brottsrubriceringen: Misstanken avser en misstänkt gärning under en längre period mot en målsägande. Under den misstänkta brottsperioden gjordes lagändringar som gör att det är två brottsrubriceringar trots att det är en och samma gärning. Målsäganden avlider 2017, efter det att han fyllt 15 år, varför han inte anses vara barnsoldat i lagens mening då. Därför utreder Sverige krigsbrott som begås i andra länder     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man i 20-årsåldern är anhållen på skälig misstanke, den lägre misstankegraden, för mord efter att en person skjutits ihjäl i stadsdelen Skäggetorp i Linköping på onsdagseftermiddagen.

Utredningen fortsätter med förhör och genomgång av polisens tekniska undersökning. Senast den 2 januari kl. 12 behöver åklagare ta ställning till att begära den misstänkte häktad. Målnummer i Linköpings tingsrätt: B 5276-21. Det är mycket tidigt i utredningen och därför kan åklagaren inte uttala sig mer i nuläget. Åklagaren är inte tillgänglig för media.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen. Det är fråga om bokföringsbrott i samband med att tre personer tillhandahållit utrustning som gjort det möjligt att fuska på högskoleprovet.

Tre personer bedrev under 2017–2018 tillsammans en verksamhet som gick ut på att, mot betalning, tillhandahålla utrustning som gjorde det möjligt för deltagare i högskoleprovet att fuska sig till ett visst resultat på provet. Verksamheten bedrevs yrkesmässigt, i stor omfattning och omsatte miljonbelopp. Verksamheten var inte registrerad i någon vanlig bolagsform och det fanns heller inte någon bokföring. De tre åtalades för grovt bokföringsbrott för att de bedrivit en bokföringspliktig verksamhet utan att ha någon bokföring. Enligt åtalet skulle brotten bedömas som grova bland annat eftersom det varit fråga mycket stora belopp och att gärningen varit av särskilt farlig art. Hovrätten fann att endast en av de åtalade kunde anses vara näringsidkare, men att han enbart skulle svara för en tredjedel av verksamheten. Han dömdes för bokföringsbrott av normalgraden. De andra två frikändes eftersom hovrätten fann att de inte skulle anses som näringsidkare utan mer som anställda. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom och yrkar att alla tre ska dömas för grovt bokföringsbrott. – Enligt min uppfattning är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör hur det straffrättsliga ansvaret för bokföringsskyldighet ska fastställas när det är flera personer som samverkar runt en bokföringspliktig näringsverksamhet, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin. Överklagandet. Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Vice chefsåklagare Stefan Creutz har i dag den 28 december väckt åtal i ärendet där en man misstänks för att ha avlossat ett skott som träffat två små barn utomhus i Visättra i Huddinge den 17 juli 2021.

Mannen, som är i 25-årsåldern, åtalas för grovt vapenbrott, vållande till kroppsskada grovt brott och grov misshandel. Ytterligare tre män åtalas för brott som skett i samband med att skottet som träffade barnen avlossades. Två av männen åtalas för grov misshandel och en av männen för grovt vapenbrott. – Två oskyldiga barn blir träffade av en kula när de är utomhus och leker i närheten av där de bor. Även om skottet enligt mig inte var avsett att träffa någon av dem så är det helt oacceptabelt att personer som inte ska bära vapen ändå gör det och därmed utsätter andra människor för livsfara i sin vardag. Det är därför tillfredsställande att jag nu kan åtala den här mannen, som enligt min mening har orsakat barnen och familjen stort lidande både fysiskt och psykiskt, säger vice chefsåklagare Stefan Creutz vid Södertörns åklagarkammare. – Polisen har satsat stora resurser för att lösa de här brotten. De har sedan dag ett bedrivit förundersökningen med full kraft med alla tänkbara utredningsmetoder. Åtalet i dag är resultatet av ett mycket gott samarbete mellan oss, säger Stefan Creutz. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 12529-21.  Det är tingsrätten som bestämmer när rättegången börjar och det är i nuläget inte känt.   Kontakt Vice chefsåklagare Stefan Creutz, är tillgänglig i dag tisdag kl. 11-11.30 på 010-562 73 54.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat ett beslut från hovrätten och yrkar att domstolen ska pröva storleken av dagsbotsbeloppet för två personer som uppgett lägre inkomster i tingsrätten än vad deras arbetsgivare rapporterat till Skatteverket.

Två personer dömdes för folkbokföringsbrott till 70 dagsböter vardera. Vid förhandlingen i tingsrätten uppgav de att de hade betydligt lägre inkomster än de uppgifter som framkommit i brottsutredningen. Tingsrätten bestämde därför dagsböterna till lägre belopp än vad de hade varit om de tidigare uppgifterna hade använts som grund för böterna. Innan tingsrättsdomen vunnit laga kraft kom det fram, genom inkomstuppgifter som åklagaren hämtat in från Skatteverket, att de dömda personerna haft avsevärt högre inkomster än vad de uppgett vid tingsrättsförhandlingen. Åklagaren överklagade därför dagsbotsbeloppens storlek, men hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Nu har riksåklagaren överklagat hovrättens beslut och yrkat att hovrätten ska pröva dagsbotsbeloppets storlek. – Det är angeläget att tilltron till dagsböter som påföljd kan vidmakthållas. I dag är det oklart vilka utredningsskyldigheter som domstolarna har, och det finns också en bristande enhetlighet i rättstillämpningen. Dessutom är det i dag relativt enkelt att kontrollera de åtalades egna uppgifter mot inkomstuppgifter som arbetsgivaren varje månad lämnar till Skatteverket. Därför vore det värdefullt med ett uttalande från Högsta domstolen, säger riksåklagare Petra Lundh. Ur överklagandet ”Det är inte en ovanlig situation att den tilltalade kommer med nya uppgifter om sina inkomstförhållanden och att dessa uppgifter lämnas först inför sittande rätt. För det fall att överrätten i nu aktuella fall inte ska vara skyldig att lämna prövningstillstånd torde det enda sättet för åklagaren att säkerställa att dagsboten beräknas till rätt belopp vara att i dessa situationer anföra hinder för att kontrollera eller låta kontrollera inkomstuppgifterna varefter målet på nytt kan tas till avgörande, vilket knappast kan vara ändamålsenligt.” Överklagandet (pdf) Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkar att en man döms för våldtäkt på en kvinna.

– Det jag vill få klarlagt är under vilka omständigheter en person med en psykisk störning befinner sig i en särskilt utsatt situation på det sätt som avses i straffbestämmelsen om våldtäkt. Jag vill också få prövat vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av om en tilltalad har otillbörligt utnyttjat en målsägandes särskilt utsatta situation, säger riksåklagare Petra Lundh. Målsäganden i det överklagade målet har en diagnostiserad psykisk störning. Hon har gått i särskola och har numera en förvaltare som ansvarar för hennes ekonomi och person. Den tilltalade mannen är 27 år äldre och har agerat som hennes extraförälder. Mannen har åtalats för fyra fall av våldtäkt mot kvinnan mellan 2015 och 2019 för att han har genomfört samlag genom att otillbörligt utnyttja att hon befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Han har förnekat brott och friats av både tingsrätt och hovrätt. Både tingsrätten och hovrätten har dock funnit det utrett att den tilltalade i och för sig har haft samlag med målsäganden vid de tillfällen och på de platser som åklagaren har påstått. En av de misstänkta våldtäkterna inträffade efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft 2018. Det är denna del av domen som nu överklagas. Flera lagändringar genomfördes då samtidigt i syfte att åstadkomma en ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet. I lagen står det att en person aldrig kan anses delta frivilligt om gärningsmannen otillbörligt utnyttjat att personen på grund av psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation. – Det är min bedömning att målsäganden vid tidpunkten för det aktuella samlaget har befunnit sig i en särskilt utsatt situation som mannen otillbörligen har utnyttjat. Det finns, bedömer jag, ett orsakssamband mellan målsägandens särskilt utsatta situation och hennes deltagande i samlaget. Hennes deltagande har inte varit frivilligt och mannen har haft uppsåt till frånvaron av frivillighet, avslutar Petra Lundh.   Överklagandet     Kontakt Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Onsdag den 22 december kl. 11 meddelar Lunds tingsrätt dom i ett mål där en 15-årig pojke åtalats för gärningar begångna på en skola i Eslöv den 19 augusti. Åtalet avser försök till mord på en lärare på skolan, grovt olaga hot mot elever och skolpersonal samt grovt hot mot tjänsteman i samband med gripandet av pojken. Åklagaren är tillgänglig för media när dom meddelats.

Målnummer i Lunds tingsrätt: B 4482-21.   Kontakt Kammaråklagare Pernilla Nilsson på Södra Skånes åklagarkammare är tillgänglig för media i begränsad omfattning efter kl. 11.30 i morgon, onsdag på 010-562 61 57.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Vid en skjutövning på Ravlunda skjutfält på Österlen i Skåne den 16 september 2021 har fem anmälningar från militärpolisen om obehörigt tillträde till skyddsobjekt gått vidare till åklagare. I ett av fallen har åtal väckts.

I tre av fallen har strafföreläggande utfärdats där de misstänkta har erkänt brott och i ett fall har åklagaren beslutat att inte väcka åtal. – Obehörigt tillträde till skyddsobjekt handlar normalt sett om vanliga, laglydiga personer som av okunskap eller nonchalans går in på skyddsobjekt, säger kammaråklagare Arvid Wachtmeister på Södra Skånes åklagarkammare som är handläggare för denna typ av ärenden i Skåne. – Ofta tänker de att det inte är så farligt eller att det inte är någon som märker något, men något så oskyldigt som att plocka svamp strax innanför gränsen till exempelvis ett skjutfält kan medföra att en skjutövning måste avbrytas vilket kan orsaka höga kostnader för Försvarsmakten, säger Arvid Wachtmeister. Förutom att det är en säkerhetsrisk för alla inblandade riskerar man som överträdare även böter eller åtal. Fasta militära anläggningar som utgör skyddsobjekt får man inte beträda eller avbilda olovligen. Det är även svårt för Försvarsmakten att inledningsvis avgöra vem som är en oskyldig turist, fotograf eller svampplockare mot en potentiell fiende som vill skada Sverige. – I och med att Försvarsmakten håller på att återgå till ett invasionsförsvar från det tidigare insatsförsvaret ökar aktiviteten ute på skjutövningar och försvarsanläggningar. Allmänhetens kunskap och respekt för militära skyddsobjekt har minskat när Försvarsmakten inte varit lika synlig och aktiv i samhället, säger Arvid Wachtmeister. – Med det har Försvarsmaktens förmåga att upprätthålla skyddsobjekt och anmäla överträdelser också ökat, därför ska man vara uppmärksam var man uppehåller sig, avslutar åklagaren. Åtalet är inlämnat till Ystads tingsrätt. Åklagarmyndighetens ärendenummer: AM-144038-21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag torsdag den 16 december väckt åtal mot två personer för medhjälp till brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor.

De två målsäganden är närstående till de tilltalade. Brotten ska ha skett under perioden 2013-2015 och 2015-2017 i Egypten. Åtal väcks eftersom målsägandena har under brottsperioden dels haft hemvist i Sverige, dels blivit svenska medborgare. Målnummer i Skaraborgs tingsrätt: B 2031-21. Kontakt Kammaråklagare Virpi Alajarva vid Åklagarkammaren i Skövde är tillgänglig för media i dag kl. 13–15 på telefon 010-562 71 38.  Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har begärt en person häktad misstänkt på sannolika skäl för grovt sjöfylleri, grov vårdslöshet i sjötrafik och grovt vållande till annans död. Häktningsförhandlingen sker i Malmö tingsrätt i dag, torsdag klockan 15-16.

Mannen som begärs häktad är en brittisk medborgare och besättningsman på fartyget Scot Carrier. Åklagaren kommer delta på länk. Efter häktningsförhandlingens avslutande är åklagaren tillgänglig för kortare kommentarer på telefon under cirka en halvtimma. Tingsrättens målnummer: B 12980-21. Kontakt Kammaråklagare Tomas Olvmyr, 010-562 66 73. Innan häktningsförhandlingen är åklagaren inte tillgänglig för media. Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I morgon torsdag den 16 december kl. 11 meddelar Svea hovrätt dom i ärendet om synnerligen grovt vapenbrott med koppling till dödsskjutningen av en 12-årig flicka i Botkyrka i augusti 2020. Åklagaren är tillgänglig för media.

Målnummer i Svea hovrätt: B 10827-21. Målnummer i Attunda tingsrätt: B 2441-21. Tidigare pressmeddelande när åtal väcktes   Kontakt Vice chefsåklagare Anna Svedin är tillgänglig för media i morgon torsdag kl. 12–13 på 010 562 73 22.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har på kvällen den 14 december beslutat att häva anhållandet av den kroatiske medborgare som suttit anhållen misstänkt för grovt sjöfylleri. Misstankarna har försvagats men kvarstår för närvarande för denna person.

Anhållandet av den brittiske medborgaren kvarstår och misstankarna mot honom har inte försvagats. – Under tisdagen har förhör hållits med de båda misstänkta samt med ett antal personer i besättningen på det brittiska fartyget. I övrigt har förundersökningen fortsatt med inhämtande av loggar och annan sparad information kring händelsen, säger kammaråklagare Tomas Olvmyr. Senast torsdag kl. 12 behöver åklagaren ta ställning till att begära den anhållne häktad. När mer information finns att lämna kommer ett nytt pressmeddelande att skickas. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 12980-21. Tidigare pressmeddelande, 2021-12-14 Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har beslutat att anhålla två personer i ärendet med fartygsolyckan i Östersjön natten till måndag. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon från klockan 10.

En brittisk medborgare misstänks för grovt sjöfylleri, grov vårdslöshet i sjötrafik och grovt vållande till annans död. En krotatisk medborgare misstänks för grovt sjöfylleri. Förhör har hållits under måndagen. Utredningen fortsätter nu med bl.a. fler förhör. Senast på torsdag kl. 12 ska åklagaren ta ställning till en ev. häktningsbegäran. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 12980-21.   Kontakt Kammaråklagare Tomas Olvmyr är tillgänglig för media på telefon för kortare kommentarer i dag, tisdag den 14 december kl. 10–10.45, 010-562 66 73.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Förundersökning har inletts om grovt sjöfylleri, grov vårdslöshet i sjötrafik och grovt vållande till annans död efter en kollision mellan två fartyg i sundet mellan Sverige och Bornholm.

En brittisk medborgare född 1991 och en kroatisk medborgare född 1965 är frihetsberövade som misstänkta i utredningen. Sjöåklagaren Tomas Olvmyr vid Malmö åklagarkammare är förundersökningsledare. Förundersökningen är i ett inledande skeende och på grund av förundersökningssekretess kommer därför inga ytterligare kommentarer lämnas i nuläget. När ny information finns att lämna kommer det ske i ett nytt pressmeddelande. Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den man som varit anhållen sedan i tisdags på sannolika skäl misstänkt för mord på en 12-årig flicka och mordförsök i 16 fall i Norsborg den 2 augusti 2020 har nu häktats i enlighet med åklagarens yrkande

  Ytterligare information kan inte lämnas för tillfället. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 12845–20.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åtal har väckts för djurplågeri på den gård i Bjuråker som tidigare uppmärksammats i media, bland annat i SVT:s Uppdrag Granskning. Åtalet avser djurplågeri alternativt brott mot djurskyddslagen i januari 2020.

De brister som görs gällande i åtalet är att djur inte fått tillräckligt med foder eller tillräckligt med foder av god kvalitet, vilket lett till att de varit i underhull, dvs. för magra. Vidare att de inte hållits i rena utrymmen och därför varit smutsiga med gödselpålagringar eller gödselpansar på kroppen och att de inte i tid fått vård eller avlivats vid tecken på sjukdom eller ohälsa.   Åtalet bygger på iakttagelser av en länsveterinär som inspekterat djur på gården den 30 januari 2020 och på de oanmälda djurskyddskontroller som vidtagits av Länsstyrelsen under perioden september 2019–februari 2020 och som ger stöd för att de brister som iakttagits av länsveterinären inte var tillfälliga. De omständigheter som belyses i filmer som tagits av en privatperson omkring den 4 december 2019 och som uppmärksammats i media bl.a. av Uppdrag Granskning har inte särskilt beaktats i åtalet. Filmerna visar bl.a. utrymmen och djur som är kraftigt nedsmutsade. Länsstyrelsen har gjort oanmälda besök på gården 2019-09-10, 2019-11-12 och 2020-01-10, dvs. både före och efter det att filmerna tagits. Inte vid något av Länsstyrelsens oanmälda besök har nedsmutsningen på gården eller av djuren varit av sådan omfattning som visats i filmerna. Den åtalade har i förhör uppgett att en utgödslingsanordning var trasig vid tillfället men att den lagats och att en spolbil rengjort anläggningen dagen efter filmningen. Mot bakgrund av Länsstyrelsens iakttagelser både före och efter den tidpunkt som filmerna tagits kan filmerna inte anses visa något normalläge på gården utan ett enskilt tillfälle då en utrustning havererat. ­– I åtalet lägger jag djurhållaren till last bland annat att han inte haft tillräckligt rena utrymmen och att djuren varit smutsiga, men inte i sådan omfattning som framgår av filmerna och därför åberopar jag inte dem som bevisning, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund vid Åklagarkammaren i Gävle. Under förundersökningen har allmänheten på olika sätt lämnat material till polisen om missförhållanden på gården. Länsstyrelsens kontrollrapporter omfattar också olika brister som inte särskilt omfattas av åtalet. – Jag har tagit del av även det materialet, men jag har gjort bedömningen att det är tillräckligt att väcka åtal på de omständigheter som framgår av veterinärens utlåtande och som också får stöd av Länsstyrelsens rapporter, säger Birgitta Fernlund. Vid kommande huvudförhandling kommer den länsveterinär som besiktat djuren på gården samt de djurskyddshandläggare som besökt gården vid Länsstyrelsens djurskyddskontroller att höras som vittnen. Den åtalade förnekar brott och hänvisar bl.a. till egen ohälsa. Förundersökningen har dragit ut på tiden vilket dels haft att göra med att det varit ett omfattande material, dels att arbetsbelastningen på åklagarkammaren varit sådan att annat behövt prioriteras. Åklagaren kommer inte vidare kommentera förundersökningen innan rättegång. Målnummer i Hudiksvalls ringsrätt: B 1208-21.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag åtalat en 50-årig man för försök till mord på sina två små söner samt på sin mor. Brotten skedde i mannens bostad i Blåviksjön, Lycksele kommun den 18 oktober i år. Åklagaren är tillgänglig för media i dag.

Enligt åtalet försökte mannen döda sina barn, åtta respektive fyra år gamla, och sin mor genom att utdela trubbigt våld mot deras huvuden. Han påstås också ha stuckit en kniv i halsen på det yngre barnet. Rättsläkare har bedömt att båda barnen och den misstänktes mor drabbats av livshotande skador av våldet. Mannen åtalas även för grovt olaga hot mot en man i 65-årsåldern. Mannen greps på brottsplatsen och anhölls samma dag. Han har sedan den 20 oktober 2021 varit häktad. Han har även genomgått en rättspsykiatrisk undersökning där det bedömts att mannen begått de misstänkta gärningarna under påverkan av allvarlig psykisk störning och att han under tiden för undersökningen har en allvarlig psykisk störning. – Enligt min uppfattning finns flera försvårande moment i gärningen, bland annat eftersom mannen utnyttjat barnens skyddslösa ställning och även utnyttjat deras svårigheter att värja sig. Han har också avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått, säger kammaråklagare Andreas Nyberg. Bevisningen i ärendet består bland annat av förhörsuppgifter, teknisk bevisning och beslag av blodiga tillhyggen i form av kofot, yxa och knivar. Mannen har i förhör vidgått händelseförloppet men inte uttalat om han erkänner eller förnekar brott. Datum för förhandlingen vid Lycksele tingsrätt är den 20 och 21 december. Åklagarmyndighetens ärendenummer: AM-149750-21. Målnummer i Lycksele tingsrätt: B 633-21.   Kontakt Kammaråklagare Andreas Nyberg är tillgänglig för media på 010-562 64 98 från ca 9.30.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man i 30-årsåldern greps och anhölls under tisdagsmorgonen i Stockholmsområdet på sannolika skäl misstänkt för mord på en 12-årig flicka och mordförsök i 16 fall i Norsborg den 2 augusti 2020. Mannen var sedan tidigare anhållen i sin frånvaro. Åklagare och polis lämnar i nuläget inga ytterligare kommentarer.

Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 12845–20.      Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda åklagarkammaren har i dag onsdag beslutat att lägga ner förundersökningen mot en minister som av tredje person anmälts för sexuellt ofredande mot en kvinna.

Den misstänkta personen har vid ett tillfälle strukit med sin hand över målsägandens övre del av ryggen ner över rumpan samtidigt som hon på ett neutralt sätt tillfrågats om vad hon tyckt om helgens aktivitet. Beröringen, som skett utanpå kläderna, har av målsäganden upplevts som en kränkande smekning. – Det har i det här fallet varit frågan om en flyktig beröring. Den kan inte anses ha en sådan tydlig sexuell inriktning eller prägel som krävs för att agerandet är att betrakta som ett sexuellt ofredande. Handlingen kan inte heller anses utgöra en sådan kännbar fridskränkning som krävs för att bedöma gärningen som ett ofredande eftersom agerandet då måste präglas av viss hänsynslöshet, säger chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda åklagarkammaren. – Det är viktigt att framhålla att alla beröringar som är oönskade och som av den utsatta personen uppfattas som otrevliga eller obehagliga inte per automatik är att bedöma som brottsliga. Varje gärning måste prövas objektivt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, säger Maria Sterup. Det har inte genomförts förhör med ministern eftersom åklagaren, efter genomförda förundersökningsåtgärder, kommit fram till att det inte finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal är begånget. Åklagaren är inte tillgänglig för media. Beslut AM-169335-21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I morgon den 8 december kl. 11 meddelar Eskilstuna tingsrätt dom i ett mål där två män är åtalade för bland annat flera grova våldtäkter mot barn. Åklagarna är tillgängliga för media efter lunch.

Männen var aktiva på Darknet och greps i ett koordinerat tillslag i Stockholm och Eskilstuna. Gripandet av männen kunde ske efter en infiltrationsinsats som inleddes på Darknet och fortsatte med fysiska träffar.  Målnummer i Eskilstuna tingsrätt: B 233-19. Pressmeddelande den 23 augusti när åtal väcktes. Kontakt Kammaråklagarna är tillgängliga för media den 8 december kl. 13-14. Emelie Källfelt, förundersökningsledare, 010-562 55 59. Paulina Brandberg, kammaråklagare, 010-562 62 26.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag tisdag lagt ner en förundersökning gällande mord och grovt barnfridsbrott i Härnösand den 25 juli i år.

– Utredningen har nu slutförts och visar att den misstänkte mannen berövade sin hustru livet i bostaden i deras två gemensamma barns närvaro. Mannen avslutade därefter sitt eget liv genom att hoppa från balkongen. Förundersökningen gällande mord och grovt barnfridsbrott har nu avslutats och någon alternativ gärningsman har kunnat uteslutas, säger vice chefsåklagare Karin Everitt på Åklagarkammaren i Sundsvall. Åklagaren är inte tillgänglig för kommentarer.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkat att en 16-åring ska dömas för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn.

En person dömdes i både tingsrätt och hovrätt för våldtäkt mot barn, för att han under en fest haft samlag med en mycket berusad 14-årig flicka. Hans kamrat, 16-årige AA, kom in i rummet där våldtäkten ägde rum och filmade övergreppet. AA åtalades för kränkande fotografering, vilket han också dömdes för i både tingsrätten och hovrätten. Han åtalades också för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn för att han, trots att han kände till att en våldtäkt pågick, varken anmälde eller avslöjade det pågående brottet i tid. Både tingsrätten och hovrätten friade AA från underlåtenhet att avslöja brottet, eftersom man menade att det funnits en risk för att han skulle avslöja sitt eget brott, dvs. kränkande fotografering, om han anmält våldtäkten. Straffansvar för underlåtenhet att avslöja brott förutsätter att brottet kan avslöjas eller förhindras utan fara för personen själv. – Enligt min mening resonerar domstolarna fel. Det är visserligen inte ett brott att låta bli att avslöja sin egen brottslighet, men här är AA inte misstänkt för att ha medverkat i våldtäkten utan för ett helt annat brott. Om han hade varit misstänkt för att delta i själva våldtäkten hade han inte samtidigt kunna hållas ansvarig för underlåtenhet att avslöja brottet. Men i det här fallet kommer han in och ser övergreppet pågå, och filmar sedan brottsoffret istället för att anmäla övergreppet. Det är inte rimligt att den som ser ett allvarligt brott pågå kan undgå ansvaret att anmäla det enbart genom att ta upp en kamera, säger riksåklagare Petra Lundh. Den fråga som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är vilken betydelse det har för straffansvaret för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn att AA misstänkts för kränkande fotografering av den sexuella situationen. Överklagandet.   Kontakt Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En kvinna i 30-årsåldern häktades i går söndag vid Skaraborgs tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för grovt barnfridsbrott och tre fall av försök till mord på tre egna barn.

Kvinnan greps i torsdags morse i bostaden. Åtal ska vara väckt senast 20 december. Målnummer i Skaraborgs tingsrätt B 4665-21. Åklagaren är i nuläget inte tillgänglig för media.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man i 40-årsåldern häktades i dag vid Malmö tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för mord på en kvinna som i går fredag hittades död i en bostad i Åkarp.

Utredningen fortsätter nu med sedvanliga utredningsåtgärder. Beroende på fortsättningen kan ytterligare information komma att lämnas i ett senare skede.   Åtal ska väckas senast den 30/12 2021. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 12569-21 Kontakt Kammaråklagare Ulf Hansson är tillgänglig för media i dag till kl. 13.25. Telefon 010-562 61 37. Efter det är han inte tillgänglig för media.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20